Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Historien — en försummad nationell tillgång. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historien — en försummad nationell tillgång
skicklig lärare. Skulle lärdomshistoriens vänner verkligen, som
vissa offentliga uttalanden synas giva vid handen, ämna söka få
sin specialitet införd på gymnasiet till ytterligare förfång för
den politiska historien, blir den sista villan långt värre än den
första. Slutligen torde det knappast kunna bestridas, att en
välbehövlig reaktion mot det tidigare mekaniska namn- och
år-talspluggandet numera lett till läroböcker, vilkas sakuppgifter
stundom insvepts i ett vagt töcken, som ytterligare försvårar
inhämtandet av de solida kunskaper, utan vilka ett »historiskt
betraktelsesätt» blir en tom fras. En krönikemässig skildring av
»krig och kungar» torde ingen finna önskvärd, men en
framställning av den mänskliga utvecklingen måste alltid i främsta
rummet gälla dess centrala skapelse, staten, om man ej vill förvrida
proportionerna och tappa bort sammanhanget. I en tid, vars
statsskick ställer varje medborgare inför politiska avgöranden,
borde tillräcklig kännedom om den politiska utvecklingen vara
en nödvändig förutsättning åtminstone hos den bildade klassen.
Skolundervisningen kan sålunda för närvarande knappast
sägas vara ägnad att hjälpa historien fram till dess rätta plats i
vårt folks bildningsliv. I än mindre grad gäller detta om de
ekonomiska villkor, under vilka den historiska vetenskapen för
närvarande arbetar i Sverige. Ett undantag bör dock härvid göras
för den yttre organisatoriska ramen: i jämförelse med flertalet
andra discipliner måste historien sägas vara väl utrustad med
lärostolar vid våra universitet ocli högskolor. Sämre är det
däremot med villkoren för själva produktionen. Som flertalet
vetenskaper måste historien i hög grad lita till det allmännas stöd
i form av direkta statsanslag eller understöd från vetenskapliga
fonder. Detta gäller naturligtvis framför allt arbetet med
källornas offentliggörande men även framläggandet av
vetenskapliga undersökningar. Källpublikationsarbetet har framför allt
letts av Riksarkivet, som tidigare med stöd av jämförelsevis
rikliga statsanslag kunnat upplägga och utgiva de oändligt
betydelsefulla serierna Gustaf I:s registratur (numera avslutat),
Svenska riksdagsakter, Svenska Riksrådets protokoll och
Sveriges traktater med främmande makter (övertagen från
Utrikesdepartementet). Men på senare år har det ekonomiska
underlaget så krympt samman, att endast Riksdagsakterna och en ny
serie av Kammarkollegiets protokoll för närvarande äro under
utgivning. Traktaterna, grundpelaren för hela vår yttre histo-
699
49 — 36685. Svensk Tidskrift 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
