Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteratur - Den utländska mytbildningen kring den svenska krispolitiken. Av R. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland dessa intar handels- och betalningsbalansernas förbättring
åtminstone ett gott stycke in på 1934 en obestridlig förstarangsplats.
Av största intresse är Schwobs syn på Kreugerkraschens betydelse
för saneringen av den svenska betalningsbalansen: genom
koncernens sammanbrott befriades det svenska folkhushållet från
fullgörandet av avsevärda räntebetalningar och aktieutdelningar till
utlandet. Man kan, säger författaren, rent av våga det paradoxala
påståendet, att Kreugerkraschen på sätt och vis blev till gagn för vårt
land. Antagandet kan icke utan vidare tillbakavisas, och Schwob är
för övrigt ingalunda ensam om det; åtminstone har den, som
skriver detta, funnit en liknande uppfattning i samtal med franska
ekonomer företrädd.
De mest omstridda faktorerna i den svenska
konjunkturutvecklingen utgöras som bekant av finanspolitiken och de offentliga
arbetena. Vad den förra beträffar, synes det vara ett hos de utländska
författarna genomgående drag, att de utan vidare godtagit
uppgifterna om den socialdemokratiska finanspolitikens högtidliga kröning
genom framläggandet av stabiliserade budgeter såväl för 1935/36 som
för 1936/37. Det finns anledning att häremot erinra om att 1935/36
års budget balanserades genom att den tillfördes tillfälliga inkomster
på 21,5 miljoner kronor, åstadkomna genom en bottenskrapning av
vissa fonder jämte därtill ytterligare en liknande
engångstransaktion. Och framförallt kvarstå ännu alla direkta och indirekta
skatter, som pålades under krisen och då förutsattes skola avvecklas vid
konjunktur för bättring.
Vid bedömandet av de allmänna arbetenas betydelse faller det
förhållandet genast i ögonen, att den socialdemokratiska regeringens
linje med beredskapsarbeten i öppna marknaden icke kan betraktas
som en medverkande orsak till själva konjunkturomslaget, enär
detta ju inträffade någon gång under 1933, sannolikt redan på
nyåret, medan de allmänna arbetena började komma igång i större
skala först efter byggnadskonfliktens avblåsning i februari 1934.
Detta faktum har ock noterats av flertalet av de här ifrågavarande
författarna. Man är emellertid i gengäld så mycket angelägnare att
betona dessa arbetens betydelse för den ytterligare, starkt markerade
förbättring, som inträffat efter nämnda tid. Den ende, som ställer
sig verkligt kritisk mot denna uppfattning, är Schwob, som i sin
avhandling söker ställa investeringarna i de allmänna arbetena i
belysning av det totala svenska folkhushållet. Han påpekar härvid,
att de årliga investeringarna för de allmänna arbetena under 1933
och 1934, eller c:a 250 miljoner kronor per år, icke motsvarar mer än
cirka 40 kronor per inbyggare, samt sluter härav, att denna form
av statsingripande icke kan ha haft någon märkligare betydelse i
konjunkturhänseende.
Desto mer kan herr Möller emellertid glädja sig åt de
erkännanden, som med stor frikostighet skänkas honom och hans allmänna
arbeten av en sådan auktoritet, som direktören för internationella
arbetsbyrån i Genève i dennes årsrapport för 1934, vilken herr Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
