Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- Dagens frågor 14 november 1936
- Devalverar Tyskland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 14 november.
Devalverar Tyskland?
Guldblockets sammanbrott efter den franska
folkfrontens ekonomiska fiasko och den därefter avslutade
Londonöverenskommelsen, åsyftande vissa lättnader i handelsutbytet
mellan en del f. d. guldländer å ena samt England och U. S. A. å andra
sidan, har t. v. åstadkommit ett visst tillfälligt lugn på
valutamarknaden. Många orosfaktorer kvarstå dock. Prisutvecklingen i f. d.
guldländerna likaväl som i det i många hänseenden utsatta England
är ännu högst oviss. Framför allt svävar man alltjämt i ovisshet om
Tysklands ställning och verkliga planer.
Såvitt man kan döma av skilda uppgifter från Tyskland, synes den
allmänna uppfattningen i Tyskland vara att en devalvering ej
synes nära förestående. När en devalvering icke företogs i samband
med den franska myntförsämringen och i anslutning till
Londonavtalet, ser man däri en bestämd föresats från Tysklands sida att ej nu
vidta en liknande monetär operation.
Härvid måste man särskilt beakta, att den nationalsocialistiska
regimen delvis betraktar en devalvering som en fråga om förtroende.
Dessutom har det tyska folket ännu bittrare erfarenheter än
fransmännen av vad en valutadepreciering kan medföra, och
statsledningen vill säkerligen in i det längsta ta hänsyn till dessa
folkpsykologiska faktorer.
Därtill kommer, att behovet av en devalvering för den tyska
exporten ej är så trängande som i de förutvarande guldländerna.
Tyskland har nämligen som bekant på andra vägar vidtagit olika
exportfrämjande åtgärder. Genom sina olika mark och de understöd, som
lämnas exporten genom avgifter från den inhemska industrien, vilka
avgifter inflyta till och alltefter exportens behov utlämnas från den
s. k. Ausgleichskasse, har en viss om ock naturligtvis konstlad
konkurrenskraft kunnat upprätthållas för den tyska exportens
vidkommande. Därigenom har Tyskland delvis frigjort sig från den höga
markkursens olägenheter.
I detta samband bör även handelsbalansens utveckling beaktas. Så
sent som 1934 registrerade Tyskland ett importöverskott på 284 milj.
RM., vilket dock under år 1935 — delvis tack vare införlivningen av
Saarområdet — förbyttes i ett exportöverskott å 111 milj.
(importvärdet var 4,159 milj., exportvärdet 4,270 milj.). Handelsbalansens
förbättring med ungefär 400 milj. hade huvudsakligast ernåtts genom
importens nedskärning (7 procent såväl kvantitativt som efter värde
beräknat), medan exporten uppvisade den relativt ringa ökningen av
103 milj. kronor. Denna tendens har — enligt de senaste
offentliggjorda siffrorna — hållit i sig under innevarande års nio första
månader. Aktivsaldot har januari—september 1936 stigit till 320 milj.;
september månad i år uppvisade ett exportöverskott av 75,2 milj. mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Mar 30 21:49:58 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0739.html
