Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 14 november 1936 - Schweizisk revy - Offentlig moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
tioner för en folkfront skulle kunna utöva någon som helst lockelse
på det ordnings- och frihetsälskande borgerliga Schweiz.
Sedan ovanstående skrivits har kantonen Genève valt parlament.
Sedan 1933 ha de borgerliga haft majoritet däri, medan
socialdemokraterna haft majoritet (fyra ledamöter av sju) i regeringen. Vid
valet den 8 nov. befäste den borgerliga koalitionen (inklusive den
halvfascistiska Union nationale) sin majoritet, erövrande 60 platser
av 100 mot förut 55. Nicoles socialistiskt-kommunistiska block
förlorade ungefär 1,000 röster och de borgerliga ökade ungefär 2,000. Den
29 nov. har folket att välja regering, och efter utgången i
parlamentsvalen torde det icke vara något tvivel underkastat att Nicoles
för-loror sin plats i regeringen och att hans regim får lämna plats för
den s. k. nationella frontens »gouvernement de concentration».
Anmärkningsvärt var att Duttweilers rörelse, som hade så stora
framgångar vid fjolårets federala val i tyska Schweiz, fortfarande gjorde
fiasko i Genève. För förbundsregeringen innebär valutgången i
Genève en stor lättnad. Att den känner sig maktfullkomlig liksom att
den i tid ämnar stävja kommunistiska eller andra revolutionära
rådslag, visade den tydligt, när den för någon vecka sedan utan folkets
hörande utfärdade en förordning mot samhällsomstörtande
verksamhet, som till betydande delar innehåller detsamma som den
omstört-ningslag, vilken 1934 under så många förvecklingar fälldes av folket
i referendum.
Bland fenomenen i tiden ingår en humanitet och tolerans,
bägge prisade såsom tecken på hög kultur. I själva
verket äro de tidstecken på gott och ont. Under humanitetens och
toleransens täckmantel få många företeelser florera, som varken äro
uttryck för något andligt framsteg eller vittnesbörd om någon stigande
moral. Till belysning av denna falska eller åtminstone farliga
humanitet vilja vi beröra en episod ur årets valrörelse, varvid
materialet hämtats ur en dombok vid en av vårt lands häradsrätter.
Är 1912 hade rådhusrätten i en viss stad dömt dåvarande
studenten N. N., som erkänt, för förfalskning av en lantbrukares namn å
en växel å 48,000 kr., till 8 månaders straffarbete och ett års förlust
av medborgerligt förtroende.
Är 1913 efter avtjänat straff dömde en närbelägen häradsrätt N. N.
för häststöld till 1 år ocli 6 månaders straffarbete; detta straff
nedsattes av hovrätten till 6 månaders straffarbete. I protokollet intogs
en skrift såsom uttryck för N. N:s sinnesförfattning; enligt denna
skulle han ha hotat sina ovänner; han ansåg sig ha blivit en »parias»
och sade sig uppträda som »parias»; »nu skall jag bli
landsvägsrövare i stor stil, gömma mig i... obygder, dra fram till häst med
revolver...» o. s. v.
År 1914 häktades N. N. ånyo och rannsakades vid en annan
häradsrätt i trakten, anklagad för rån begånget mot en kreaturshandlare.
Efter undersökning å sinnessjukhus förklarades han såsom i
saknad av förståndets fulla bruk saint farlig för den allmänna säker-
743
Offentlig
moral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
