Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Politik och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politik och förvaltning
nödsakad att låta Geddesyxan gå —, och tendensen är
ögonsken-lig: att i möjligaste mån ge utredningen en inriktning, som icke
sätter dess objektivitet eller förutsättningslöshet som främsta mål.
I ali synnerhet gäller detta den utredningsform, som går under
namnet av »sakkunnige inom departementet» och som strängt
taget är ett steg på väg mot ministerstyrelse.
En regering är vid utredandet av frågor icke bunden av
för-fattningsstadganden utan kan förfara efter gottflnnande. En
stark och målmedveten ministär — framförallt ifall den tror sig
om att länge få sitta i orubbat bo och således säkrare kan
planlägga ett reformarbete — kan med fog kräva en viss frihet vid
beredandet av sina programmatiska mål. Därom behöva
meningarna icke skifta. Men lika oomtvistlig är oppositionens rätt
att påvisa, i vad mån utredningsväsendet brister i
ändamålsenlighet och objektivitet eller drager orimliga kostnader. Framför
allt kan det kravet aldrig uppges, att regeringen lojalt skall
respektera regeringsformen § 10 och dess föreskrift om
ämbetsverkens hörande. I detta hänseende har de senaste årens och
enkannerligen den Hanssonska regeringens trafik utsatts för en lika
befogad som kännbar kritik. Ämbetsverken bli omkring jul och de
första riksdagsmånaderna fullkomligt översköljda med
utredningar och förslag, över vilka de inom en ofta mycket snävt
utmätt respittid skola yttra sig. Både ärendenas mångfald och
tidsfristens korthet göra det ofta omöjligt för verken att med
grundlighet företaga de undersökningar och leverera den kritik, som
pliktmässigt åligga dem. Endast verkens lojalitet kan förklara,
att remissystemet under så vidriga förhållanden icke helt brustit.
Därtill kan läggas, att ämbetsverkens yttranden i allmänhet blott
avse det första utkastet, alltså icke det kanhända helt nya förslag,
som regeringen sedan alla yttranden inkommit kan vara sinnad
att lägga fram som riksdagsproposition; härutinnan skiljer sig
praxis från lagrådets yttrande, som avges över förslaget i dess
sista version. Häremot har riksdagen ibland reagerat: nya
yttranden ha någon gång infordrats från verken, och i våras avvisades
regeringens skattereformer uttryckligen med hänvisning till de
icke nöjaktiga yttrandena. Även om en riksdagsmajoritet ej kan
påtvingas någon plikt att behörigen beakta ett verks materiella
kritik, kan regeringen utan att begå brott mot ett kategoriskt
grundlagsbud icke nonchalera ämbetsverken, dessas yttranderätt
eller tilläventyrs ovälkomna yttranden.
757
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
