Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Politik och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Politik och förvaltning
Vennerström skulle utgöra någon större glädje att sammanställas
med den kollega, vid vilkens utnämning för något över hundra
år sedan av den föredragande anfördes, att han »med detta
lönebelopp syntes så mycket mera böra åtnöjas, som han, i
tillförordnade statssekreterarens tanka, icke hade särdeles stora förtjänster
att för detta ämbetes erhållande göra gällande, och genom
utnämningen därtill således rönte ett stort bevis på Kungl. Maj:ts nåd
och förtroende».
I sådana speciella verk som lotsstyrelsen åter måste praktisk
sakkunskap vara ett över ali diskussion höjt krav; vilken
personlig självständighet och administrativ förfarenhet den nye
gene-rallotsdirektören än gjort sig känd för, måste man beklaga att
detta krav vid utnämningen eftergivits, säkerligen till den nye
chefens egen förundran och till synes blott för att ge en annan
exminister ett ämbete, för vilket just det socialdemokratiska
partiets elektorer endast för ett par år sedan ej ansågo honom
kompetent. Denna ministeriella familjepolitik har till hela sin art gått
vida över ramen för det politiska urval, som kan vara motiverat
och ibland välbehövligt vid besättandet av högre poster i
statsförvaltningen. Den kastar ett Tipstjänstskimmer över det
politiska livet på höjderna, som kan stå dess anseende dyrt.
Återverkningen på förvaltningen av dylik nepotism ligga i
öppen dag. Få politikerna ett slags företrädesrätt till chefsposterna,
måste detta försämra rekryteringen till förvaltningen, vars
löneförmåner redan i och för sig ej kunna verka attraherande. Vidare
måste en överdriven politisering nu som under frihetstiden
undergräva allmänhetens tilltro till verkens oavhängighet. Ytterligare
måste den fresta ämbetsmännen att ställa sig in hos den riktning,
som till synes äger de bästa utsikterna att få regera ofta och länge.
Det vore visserligen en grov orätt att generalisera en sådan
farhåga, men det vore lika oriktigt att blunda för det mänskliga i
att befattningshavare följa dagens modeströmning, om detta skulle
visa sig vara deras säkraste, kanske enda medel att i konkurrens
med politiker inom eller utom förvaltningen vinna befordran till
chefsställning. En sådan inre söndervittring av — låt oss kalla
det — vår ämbetsmannakårs karaktärsfasthet skulle strida mot de
dygder, som vi i Sverige hittills hyllat hos förvaltningens män
och som kunna sammanfattas i tvenne egenskaper: självständig,
saklig, orädd åsiktsbildning, parad med absolut lojalitet mot
regeringsmaktens växlande innehavare. Vi kunna svårligen före-
759
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
