Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Kronan och pundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
mera övergått: i en markerad högkonjunktur. För vårt lands del
belyses detta vältaligast genom det förhållandet, att den industriella
produktionen nu ligger ej mindre än 32 % över 1929 års läge. I
England är stegringen av produktionsvolymen sedan nämnda
hög-konjunkturår visserligen blygsammare men dock anmärkningsvärd
nog; den ligger vid omkring 15 %. Dessa siffror för Sverige och
England ge otvetydigt vid handen, att den i jämförelse med 1931—32
års bottenläge måttliga stegringen av prisnivån, som kännetecknat
marknadsläget allt intill mitten av innevarande år, varit fullt
tillräcklig för att utlösa en verklig uppblomstring inom näringslivet.
Den därefter inträdda uppskruvningen av priserna kan däremot icke
utan skäl misstänkas innebära en betydande risk för att
produktionen skall stimuleras i sådan utsträckning att utvidgningar och
nyinvesteringar komma till stånd, vilka på längre sikt komma att
framstå såsom obefogade och skärpa ett kommande konjunkturomslag.
I det sålunda uppkomna läget och under betonandet av sambandet
mellan penningpolitik och prisnivå har man på sistone i den engelska
finanspressen livligt diskuterat riktlinjerna för den penningpolitik,
som nu bör föras. Särdeles stort intresse har en av Economist
anordnad enquéte med en rad framstående engelska fackmän tilldragit sig.
Av de hittills föreliggande svaren att döma är man tämligen ense
om att en ytterligare prisstegring bör undvikas. Såsom ett viktigt
hjälpmedel anbefalles härvid framför allt tullsänkningar, ägnade att
kompensera den uppåtgående tendensen för råvarorna, vilka ju till
övervägande del äro föremål för import.
Bland synpunkter av stort intresse, vilka framkommit, kan vidare
nämnas, att man i allmänhet synes ovillig att förorda en
räntestegring, enär en sådan förmenas å ena sidan skärpa den nedgång i
byggnadsverksamheten, som på sistone gjort sig märkbar i England, men
å andra sidan icke förmå hejda investeringarna i rustningsindustrien.
Uppenbart är nämligen, att de engelska ekonomerna med stor oro
betrakta regeringens upprustningsprogram med hänsyn till de
följdverkningar, detsamma kan förväntas få på det ekonomiska området.
Nästan enstämmigt avrådes från en finansiering på lånevägen av
upprustningen ocli anbefalles i stället skärpt beskattning. »We should
tax ourselves to the bone rather than risk further credit inflation»,
deklarerar sålunda med en expressiv vändning Mr. H. D. Henderson.
Att en skattestegring rekommenderas såsom ett medvetet
konjuuk-turpolitiskt instrument med uppgift att tjäna som en viss motvikt
mot en av särskilda omständigheter betingad statlig
investeringsverksamhet vid en tidpunkt på konjunkturkurvan, då en dylik
verksamhet eljest om möjligt bör begränsas, är förtjänt av
uppmärksamhet; det bör emellertid hållas i minnet, att det engelska
skattesystemet, vilket i hög grad är baserat på en beskattning vid inkomstkällan,
torde ha större möjligheter att fylla en dylik uppgift än exempelvis
det svenska.
I linje med det Hendersonska resonemanget ligger den likaledes
av de tillfrågade experterna i stort sett obestridda satsen, att de all-
819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
