Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Domkval och pressmagnater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
len, som sedan gammalt varit kännetecknande för övermodiga
riktningar av såväl politisk som religionspolitisk art.
Och ändamålet är helt enkelt att misskreditera det »borgerliga»
domstolsväsende, från vilket man kanhända befarar ett alltför strikt
upprätthållande av lagarnas helgd gentemot de makthavandes för ali
del mycket rundlynta godtycke. Åtminstone tidigare har tanken på
folkvalda och avsättliga domare därvidlag även framställts såsom en
naturlig konsekvens av demokratiens slutliga genomförande. Att
erfarenheterna från Förenta Staterna, det enda land där ett dylikt
system under någon längre tid tillämpats, vittna om den laglöshet och
den korruption som blir följden av denna anordning, har därvid helt
förbisetts. Eller är det något dylikt man vill åstadkomma? I så fall
torde det finnas allt skäl för den sansade opinionen att sätta sig till
kraftfullt motvärn, ej minst därför att missförhållanden på detta
område skapa den bästa tänkbara jordmån för antidemokratiska
rörelser av det ena eller andra slaget.
Den viktigaste förevändningen för denna attack mot domstolarna har
man hämtat ur det förhållandet, att Högsta Domstolens medlemmar
genom sin härkomst och uppfostran skulle vara predisponerade i
»borgerlig» riktning, och att domstolens opartiskhet sålunda endast
skulle finnas till på papperet. Erfarenheterna från arbetsdomstolen,
vars ordförande, själv medlem av en gammal ämbetsmannasläkt, ej
minst från arbetarepartens sida vunnit oskrymtad uppskattning av
sin insats, giva vid handen att omständigheter av detta slag betyda
ganska litet i jämförelse med den gamla svenska domaretr£ditionen.
Visserligen finns det domare, vilka på grund av obändigt lynne eller
liknande icke alltid visa tillbörligt sinne för domarekallets höghet,
men något exempel på att dessa kommit så långt som till Högsta
Domstolen torde i varje fall icke kunna uppdrivas från de senaste
sjuttiofem eller hundra åren, än mindre finns det skymten för någon
grund att rikta anklagelser av antydd art mot domstolen i dess
helhet. Den verklighetsfrämmande karaktären av hela resonemanget
framgår ej minst av att man för att styrka dess giltighet måst välja
ett så långsökt exempel som Kreugerprocessen.
Naturligtvis kan det förekomma att misstag begås även i
konungens högsta domstol. Det Hörnströmska arvsmålet gav nyligen
ett bevis för denna mänskliga ofullkomlighet. Erfarenheterna t. ex.
från Landskrona stads kommunalföx-valtning åter visa, att även
demokratiskt valda förtroendemän kunna göra sig skyldiga till både
slarv och ännu mera komprometterande saker. Den tid kan komma,
när vår lagliga ordning, av vilken ej minst den svenska
arbetareklassens välfärd till så stor del beror, behöver allt det skydd den kan
få av domstolarnas auktoritet. Är det verkligen någon mening i att
med utgångspunkt från förlegade marxistiska dogmer undergräva
ett av de säkraste värnen för det demokratiska svenska samhällets
bestånd? En sansad kritik mot uppenbara missgrepp kan icke vara
annat än till nytta, även om den skulle komma att träffa aldrig så
upphöjda statstjänare, statsråd eller domare. Men därifrån är vägen
824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
