Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Försvarsförberedelser på »hushållningsfronten». Av J. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. Älierman
bördes konkurrens bortelimineras ocli beställningarna effektueras
i den ordning, som bäst främjar krigshushållningen såsom helhet
betraktad. Slutligen böra alla oskäliga vinster omöjliggöras.
Detta kan icke ernås utan en enhetlig med statsauktoritet
utrustad ledning, men samtidigt måste denna veta sin begränsning och
lämna den vid företagen befintliga sakkunskapen tillräckligt
spelrum. Den måste också förstå att göra företagarna själva
intresserade av att rationalisera tillverkningen och öka dess effektivitet.
Betecknande är, att man även i Tyskland uttalar sig för
nödvändigheten av att vid en krigshushållning icke beskära den enskilda
företagsamheten mera än som är oundgängligen behövligt på
grund av de säregna förhållandena.
En särskild svårighet bereder frågan om tillgång på
arbetskraft. Genom mobiliseringen förlora företagen en stor del av sina
manliga arbetare. Visserligen kan svårersättlig yrkesutbildad
personal få uppskov med inställelse vid mobilisering och
visserligen kan man utgå ifrån, att arbetskraften vid krigstillfälle
måste kunna tagas i anspråk på ett annat sätt än under vanliga
förhållanden, men för både det ena och det andra givas vissa icke
alltför vida gränser. Sverige är emellertid ingalunda det enda
land, där denna fråga är svårlöst. Den dryftas och undersökes
även i de stora industriländerna.
Vad nu sagts om det industriella förberedelsearbetet gäller krig
eller åtminstone mobilisering. Vid bevarad neutralitet i händelse
av krig i vår närhet uppstår givetvis också behov av
krigsmate-rieltillverkning, ty så rustade lära vi väl aldrig bli, att ej brister
då behöva snabbt fyllas och moderniseringar göras; men
nödvändigheten att ersätta förbrukad och förstörd materiel bortfaller
och även mycket annat, som försvårar en krigshushållning. I
stället blir kanske, såsom ovan antytts, avspärrningen så mycket
fullständigare och behovet av en sträng hushållning så mycket
större.
När man tar i betraktande de stora möjligheter vi onekligen
äga att göra oss jämförelsevis oberoende av hjälp utifrån vid en
avspärrning och inser vilken oerhörd betydelse detta kan hava
för neutralitetens bevarande samt också samtidigt finner, att vi
för mycket måttliga kostnader skulle genom en del lätt och snabbt
genomförbara åtgärder kunna betydligt bättre tillvarataga dessa
möjligheter, så gör man sig den frågan, om icke kostnaderna för
dessa åtgärder i en tid som denna kunna anses som en försäkrings-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
