Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsproblemet i Athen. Av Axel W. Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolknings problemet i Athen
huvudsakligen av främlingar och därjämte av frigivna. Barnen
ha säkerligen utgjort en mindre procentsats av totalsumman och
även kvinnorna ha förmodligen varit underlägsna männen i antal.
Beloch anslår, om också från annan utgångspunkt, de vuxna
männen bland metoikerna till 2/s (a. a., s. 412), vilket förefaller vara
en rimlig proportion. Därmed kommer man likväl blott till en
totalsumma av 25,000 metoiker vid denna tid.
Emellertid hade metoikerna, som redan framhållits, att betala
en särskild skyddsskatt. Efter ett visst antal dagar hade varje
främling som uppehöll sig i Athen att erlägga denna avgift, 12
drachmer årligen per man, 6 drachmer per kvinna, för så vitt ej
en son redan erlade skyddsskatt, vilket naturligen bör tolkas så,
att blott enstaka kvinnor, vilkas familj ej innehöll någon vuxen
man, erlade skatten — konsekvensen kräver att liksom son
fritager moder, så ock make maka.1 Om vi anlägga
beskattningssynpunkten på Demetrios’ metoiksiffra — vilket med hänsyn till den
nedan behandlade uppgiften angående slavarna synes mig lika
befogat som militärtjänstsynpunkten — komma vi till en
totalsumma, som endast obetydligt torde underskrida den som ernåtts
efter den andra beräkningsgrunden, alltså inemot 25,000. På båda
vägarna komma vi fram till en proportion mellan borgare och
metoiker vid denna tid, som visar en obetydlig rubbning av den
från början av det peloponnesiska krigets dagar, nämligen 4 :1.
Återstår så frågan om slavarnas antal — 400,000 enligt Ktesikles.
Alltsedan Edv. Meyers berömda uppsats, Die Sklaverei im
Alter-tum, såg dagens ljus 1898, har enligt min åsikt en viss tendens
rått att underskatta slaveriets betydelse under antiken. Meyers
reaktion mot den äldre uppfattningen bör ses mot bakgrunden av
de nya kunskaper man genom papyrusfynden fått angående
förhållandena i Egypten, där faktiskt slaveriet, liksom i Orienten,
ej spelat någon större roll på grund av tillgången till billig fri
arbetskraft. Det förefaller som om konstaterandet av detta
faktum kommit att inverka på hans allmänna inställning till
slaveriproblemet även i Grekland. Emellertid hade redan långt tidigare
Ktesikles’ slavsiffra förkastats bl. a. av Beloch i hans
undersökning, Die Bevölkerung der griechisch-römischen Welt, utkommen
1886, som kan sägas ha legat till grund för ali senare diskussion
på hithörande område. Frågorna om slaveriets betydelse och sla-
1 Jfr Böclch, Staatshaushaltung I, s. 400 f.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
