Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett krisernas år. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T or väld, T: son Höjer
manhang spelades även av doktor Schachts fullständigt
hänsynslösa men skickliga finanspolitik, som lyckats ställa Jugoslavien,
Rumänien och Grekland i ett visst ekonomiskt beroende av
Tyskland, vilket endast i varor betalade nämnda länders avsevärda
infrusna fordringar.
Om Frankrike sålunda tillfogats ett svårt diplomatiskt
nederlag, hade Englands prestige samtidigt genom den abessinska
krisens utveckling lidit ännu större avbräck. Det visade sig
nämligen, att man i London fullständigt felbedömt Abessiniens
motståndskraft och sanktionernas därav beroende möjlighet att i tid
öva verkan. Den italienska offensiven hade ej, som man
förmodade, blivit stoppad för avsevärd tid utan ledde på några få
månader till fullständig triumf, tydligen mindre på grund av
bragder på slagfältet än tack vare en duglig ledning (marskalk
Badoglio), god teknik, särskilt på kommunikationernas område,
skickligt nyttjande av mutor i det löst sammanfogade abessinska
riket och ett hänsynslöst bruk av flygets och giftgasens
möjligheter mot en halvbarbarisk armé och en värnlös primitiv
befolkning. I början av april voro de abessinska arméerna krossade
överallt utom i Ogaden, och en månad senare flydde negus ur det
sammanstörtande rike, som han av allt att döma redligt men
förgäves sökt reformera och rädda.
Följderna av denna den kollektiva säkerhetstankens och
Nationernas förbunds fullständiga katastrof drabbade främst den makt,
som lett sanktionspolitiken. Den engelska statskonsten hade
byggt på en bluff, ocli bluffen hade genomskådats.
Flottkoncentrationen och överenskommelserna med de mindre
Medelhavsmakterna mot Italien hade blivit utan verkan, sanktionerna hade
slagit fel. På våren stod det klart, att England lidit sitt svåraste
diplomatiska nederlag i modern tid, och de samtidiga allvarliga
oroligheterna i Palestina förvärrade ytterligare dess läge. I
början av juli kom erkännandet av debaclet, då Genèveförsamlingen
under Englands oeh Frankrikes ledning upphävde de med så stolta
förhoppningar igångsatta sanktionerna. Men man drog i London
och Paris ej den nytta, som man kunnat, ur denna förödmjukelse
genom att på allvar söka återvinna Italiens vänskap utan man
stötte diktatorn i Palazzo Venezia för huvudet genom att låta
den landsflyktige negus uppträda i Genève som det krossade
Abessiniens representant. Spänningen mellan västmakterna oeh
Italien blev därför kvar och möjliggjorde nya framgångar för
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
