Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En dialog om friheten. Av Curt Rohtlieb - Gunnar Lindström: Om friheten - Märta Leijon: Vad är friheten värd. Svar till Gunnar Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
skrivning’. Det är egentligen striden mellan dess kritiker, som är
aktuell. Statsmakten har genom sin teknik blivit mera imperativ än
någonsin, men olika riktningar kämpa om innehavet.
Den sista varianten av den urgamla dialogen om »tyrannis»,
tyrannväldet, och dess förtjänster eller fel, bär överskriften för eller mot
planhushållning. Dialogens slutrepliker utgöras av två broschyrer
om samma ämne, Gunnar Lindströms »Om friheten» och Märta
Leijons »Vad är friheten värd. Svar till Gunnar Lindström» (båda
Stockholm 1936). Den förra är ett principiellt försvar för den
ekonomiska friheten, den senare en panegyrik över de sista årens
skyddspolitik till jordbrukets förmån. Båda stå egendomligt nog på
demokratisk grund och betrakta den borgerliga ordningen såsom något
över ali diskussion höjt. Att en konsekvent, mot ekonomisk frihet
vänd politik även måste resultera i diktatur som underlag för
tvångshushållningen har tydligen ej fallit den kvinnliga parten in. Lika
litet antyder den manliga, att en fullständig frihet för ali ekonomisk
verksamhet skulle betyda en oberäknelig omvälvning av det bestående
tillståndet. Frågan vad friheten »är värd» tar sikte enbart och ganska
krasst på penningevärdet. Frihetens betydelse för utvecklingen av
personlighetens högsta krafter faller helt utanför Märta Leijons
horisont. För opinionen i vårt land är allt detta karakteristiskt.
Diktaturen, antikens stora politiska problem, som åter är aktuellt framför
våra portar, har ännu ej uppfattats annat än som ett spöke,
förhatligt även för dem, vilka bana väg för det.
Signaturen Gunnar Lindström ser frågan vidare men har dock ej
blick för huru kravet på effektivitet går hand i hand med en
organisation, som ej helt kan undvara en absolut auktoritet med ständigt
växande tvång. Så var det redan i antiken, därför att en organisation
av större folkliga enheter aldrig ville lyckas med mindre än så, och
så är det fortfarande, kanske till följd av de offentliga
institutionernas hypertroü, som förkväver den enskildes insats. Och i ett samhälle,
där alla ekonomiska bildningar blivit så gigantiska som nu samt hela
tillvaron för de flesta blivit en kamp för ökade materiella förmåner,
sjunka andra sidor av frihetsbegreppet än de ekonomiska lätt i
bakgrunden. Man underkastar sig gärna allt personligt tvång för
verkliga eller inbillade materiella förmåner. Friheten är ej värd mera än
en rätt måttlig inkomstökning.
Gunnar Lindström liar en omfattande kännedom om skilda tiders
tankeliv som grund för sitt postulat: återvänd till friheten. Men han
tar väl ytligt på de ekonomiska problem, som just nu äro aktuella.
För Märta Leijon äro dessa allt, och hon ser i de allra sista årens
uppsving hos oss en generell värdemätare för friheten, som ju krympt
jämsides med ökade inkomster särskilt för lantmännen. När Gunnar
Lindström jämför två tidevarv, jämför Märta Leijon några få år.
När den förre söker efter grundsatserna för hela vårt samhällsliv,
talar den senare om statistiska siffror för dagens ekonomiska
förändringar.
Nu äro ju onekligen de stora problemen vanskliga att handskas
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
