Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Stat och kyrka. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat och kyrka
roende av den nuvarande ordningen. Den existerar icke genom
statens nåd utan i kraft av sin Herres uppdrag. Den kyrkokristne,
vars tankar vi här följa, kan väl icke acceptera de principiella
invändningar, som äro grundvalen för den frikyrkliga ståndpunkten,
ty det måste stå för honom klart, att en kristen kyrka ofta har
existerat i förbindelse med en stat, och att den kan leva i sådan
förbindelse, likaväl som utan den, men han kan väl fråga sig, om
icke kyrkan genom statsförbindelsen faktiskt får sin frihet så
beskuren, tvingas till så många främmande hänsyn, frestas till en
sådan konformitet med ett världsligt väsen, att hon riskerar att
förlora sin kristna halt och därigenom sitt egentliga
existensberättigande som kyrka. Han kan icke utan allvarlig beklämning
betrakta skilsmässans möjlighet, ty för honom äro de gamla orden
om »Sveriges majestät och Guds kyrka som därutinnan vilar» icke
blott en klingande fras ur det förgångna, de äro en symbol för den
särskilda helgd och höghet, som den svenska staten alltifrån
medeltidens gryningstid hämtat därav, att den sagt sitt ja till den
kristna traditionen och så låtit vårt lands andliga historia
inteck-nas i den linje, som går över Sinai och Golgata. Han kan icke
heller vara nog verklighetsfrämmande att förneka de stora
fördelar också för kyrkans andliga gärning, som prästens ekonomiskt
och rättsligt tryggade och självständiga ställning medföra.
Tacksamt måste han erkänna, att den svenska statsmakten icke minst
under de sista åren ägnat åt kyrkans angelägenheter en klok och
omtänksam omsorg, som, enstaka missgrepp till trots, dock icke
inneburit något förträngande av hennes andliga frihet. Det kan
vara nog att erinra om det enträgna arbete, som nedlagts på
psalmboksfrågans lösning. Men framför allt måste den
kyrkokristne räkna med de alldeles särskilda möjligheter, som
statsförbindelsen medför för kyrkan att med evangeliets budskap nå hela
folket, icke minst de vilsegångna och förkomna. Hennes rätt och
plikt att söka nå alla landets innevånare med evangeliet är en
symbol ocli en form för Guds förekommande nåd. Här ligger den
religiösa motivering för folkkyrkan, som det varit biskop Einar
Billing förunnat att utforma och inpränta i den svenska kyrkans
medvetande.
Men väl kan det vara skäl att ställa frågan, om kyrkan alltjämt
äger en sådan ställning i folkets liv, att dess nuvarande rättsliga
förbindelse med staten kan försvaras. Det skulle behövas en
ingående analys av det andliga läget för att ge ett slutgiltigt svar.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
