- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
106

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gammalsvenskbyborna i Sverige. Av G. Malm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G. Malm

Ett litet exempel på deras vakenhet må anföras. De ha slagit
sig på att odla ärter för konservering på Gotland, och härom
skriver chefen för Klintehys konservfabrik:

»Det var inte utan en viss tvekan, som vi överläto odling av ärter
åt svenskbyborna i början av deras bosättning här på ön.
Konservärtodling är nämligen en ganska kinkig odling och fordrar stort
intresse och erfarenhet på området för att lyckas. Jorden måste vara
väl kultiverad och i hög växtkraft, för att ett gott resultat skall
erhållas. Dessutom är det ytterst viktigt, att skörden företages i rätt
tid, om ärterna skola bliva av sådan kvalitet, att de lämpa sig för
konservering.

Vi voro därför litet tveksamma, då svenskbyboma genast vid sin
bosättning på Gotland uppsökte oss och anhöllo få teckna ärtodling,
enär ett misslyckande åsamkar fabriken många gånger större
förluster än odlarna själva.

Glädjande nog ha emellertid våra svenskbyodlare lyckats över ali
förväntan och i många fall överträffat gamla tränade odlare; i
synnerhet ungdomarne lia visat mycket stort intresse och t. o. m. vunnit
utmärkelser för uppnådda goda resultat.

Vad som är särskilt glädjande är, att svenskbyborna så bra tycks
finna sig i sin nya omgivning här på Gotland, och komma så bra
överens med sina närmaste grannar. Det missljud, som man i början
av deras bosättning här emellanåt kunde förmärka, liar helt tystnat.
De ha så att säga helt växt in i gotländska förhållanden så man
knappast märker deras liärvaro, och att de komma att klara sig bra,
äro vi övertygade om.»

Om också den svenska allmänhetens intresse för svenskbyborna
ganska snart svalnade så skall med glädje konstateras, att
bybornas svenska grannar visat förståelse och hjälpsamhet mot dem.
Förhållandet mellan de nyinflyttade och deras grannar är, såsom
också framgår av det citerade brevet, övervägande gott och
präglat av ömsesidigt förtroende. Det händer också ej så sällan,
att giftermål ingås mellan svenskbyungdomar ocli rikssvenska
ungdomar. Byborna äro ofta livligt intresserade av det
kommunala livet inom respektive orter. Ännu har veterligen ingen bybo
fått kommunalt uppdrag, men det dröjer säkerligen ej så länge.
De lia i regel livligt intellekt och lätt för att tala.

När man inträder i en svenskbybos liem, finner man att det liar
sin särskilda prägel. Ordentligheten och prydligheten vittna gott
om den anda, som råder bland husmödrarna. Utstyrseln liar
bevarat vissa särdrag från Ukraina. Man lägger särskilt märke till
mängden av kuddar och sängöverkast samt en rik utsmyckning
med konstnärliga pappersblommor, som är en specialitet för dem.

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free