Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialistisk och annan historieuppfattning
Det följer alltså härav, såvitt jag förstår utan möjlighet till
motsägelse, att det ieke är tillgången till ekonomiska resurser som
varit bestämmande för den medeltida kulturvärldens
sammanhållning genom kyrkan ocli den nutida kulturvärldens splittring inom
Nationernas Förbund. Vad som nu fattas är icke
teknisk-ekonomiska möjligheter, utan viljan att begagna dem, medan det under
Medeltiden förhöll sig på rakt motsatt sätt.
Causa proxima kan alltså i detta grundläggande fall omöjligt
ha varit ekonomisk, och det erbjuder inga oöverstigliga
svårigheter att ånge den närmaste orsaken eller närmaste huvudorsaken.
För Medeltidens del var det att en universalistisk religion,
kristendomen, hade ingått förening med den enda universalstat vårt
kulturområde har känt, det romerska riket. För nutidens del är
förklaringen i stället att nationalstaterna ha vuxit sig ständigt
starkare och att ett mer än vanligt upphetsande krig har skärpt
de andliga motsatserna mellan dessa stater, så att nationalismen
nu sannolikt har blivit många gånger starkare än någonsin förr i
historien.
Kontrasten förefaller alltså vid första påseendet erbjuda en
avgörande vederläggning av en allmän ekonomisk historieförklaring.
Men en sådan slutsats skulle vara förhastad. För att rädda den
ekonomiska historieuppfattningen får man gå bakom de närmaste
orsakerna och söka finna ekonomiska orsaker till dem. Detta skulle
också otvivelaktigt lyckas. Både i det romerska rikets
univer-salitet, i kristendomens motsvarande karaktär och i dess möjlighet
att ingå förening med universalstaten, liksom omvänt i
nationalstaternas uppkomst och växande styrka, i världskriget och dess
verkningar — i alla dessa sammanhang är det möjligt att finna
ekonomiska moment, helt enkelt därför att inga mänskliga
förhållanden existera varom detta icke gäller. Men å andra sidan
följer det lika litet därav att dessa moment ha varit de enda
bestämmande. Såvitt jag vet är det exempelvis erkänt att
kristendomens universalistiska karaktär, i jämförelse med den judiska
monoteismens motsatta, bl. a. sammanhänger med nyplatonismen,
och för att vindicera de ekonomiska faktorernas allt bestämmande
inflytande måste man då också förklara nyplatonismen ur
ekonomiska rötter. Efter ali sannolikhet skulle man emellertid vid en
förklaring av denna filosofiska åskådning ånyo komma på en
mängd faktorer av icke omedelbar ekonomisk karaktär, ocli då
bleve man tvungen att gå längre och längre tillbaka, utan rimlig
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
