Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Materialistisk och annan historieuppfattning
dess nota characteristica består i att ha den högsta makten på sitt
område. Maktens förvärv och tillväxt, som t. o. m. för en mängd
privatpersoner spelar en mycket större roll än motsvarande
inställning till de materiella medlen, måste därför med nödvändighet
komma att göra det för staternas del. De fall, då statsmän åberopa
ekonomiska motiv för vad som i verkligheten är ren maktsträvan,
längtan efter länder för deras egen skull eller lust att förödmjuka
eller straffa ett annat land, äro såvitt jag kan se långt talrikare
än de motsatta, de som inriktas på makt över ekonomiska medel.
Man kan påminna sig det ryktbara ställe i Bismarcks Gedanken
und Erinnerungen där lian säger sig ha övervunnit Wilhelm I:s
motstånd mot landförvärv genom argumentet att denne eljest
skulle ha varit den förste preussiske konung som icke hade
utvidgat landets gränser. Tyskland sätter i detta ögonblick Europa i
oro genom sin fordran på att återfå sina gamla kolonier, fastän
kolonierna på sin tid inneburo en nettoutgift för Tyskland och
detta land kunde förse sig med råvaror mycket billigare från
andra länder. Italien har erövrat Abessinien med stora fördelar
ur maktsynpunkt, och det är sannolikt landets härskare nästan
likgiltigt om han får materiell ersättning för vad kriget har kostat
och kolonialförvaltningen i framtiden kommer att kosta.
Nästa svårighet som möter den ekonomiska
historieuppfattningen är den: vad är det som bestämmer ekonomien själv1 Den
kommer ju icke färdig från himmelen utan måste ha uppstått
genom andra orsaker. Betraktade man ekonomien som oföränderlig,
så kunde den kanske uppfattas som given från begynnelsen i en
sluten världsordning; men nu rör man sig med det rakt motsatta,
nämligen ett utvecklingsschema, i vilket ekonomien ständigt
ändras och antages därmed ändra allt det andra; då måste man
ha en förklaring till ekonomiens egna ändringar. Om man vill
söka förklaringen ut ifrån ekonomien själv, så måste det innebära
någon mystisk tro på att den från tidernas morgon hade fått vissa
egenskaper som vid — från begynnelsen givna — tidpunkter
medfört — likaledes från begynnelsen givna — ändringar, utan att
något som helst där utanför hade haft minsta inverkan på
förloppet. En sådan uppfattning har tydligen ingenting med
vetenskap att göra, och om man vill uppge den, blir det nödvändigt att
tillerkänna de övriga sociala krafterna en självständig inverkan
på ekonomien. Detta är också vad som har skett exempelvis i de
mest berömda och mest stimulerande bidragen till vad man kallar
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
