Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli F. Heckscher
tala förändringar samhällslivet vanligen har undergått under
mellantiden försvåra dem i liög" grad under dessa villkor.
Däremot ställer det sig annorlunda vid jämförelser mellan samtidiga
eller kort på varandra följande händelseförlopp. För att välja ett
exempel: man kan jämföra utvecklingen i Englands tretton
nordamerikanska kolonier å ena sidan samt å andra sidan såväl
Canada som dessa samma tretton kolonier efter att de gjort sig fria,
för att därigenom komma på spåren det inflytande som den
engelska kolonialpolitiken utövade på koloniernas utveckling,
respektive i vad mån de ena och de andra faktorerna — i den yttre
verkligheten, ej i de handlande personernas föreställningsvärld —
ha varit avgörande för det amerikanska frihetskriget. För vårt
lands del är en sådan jämförelse mellan Sverige och Finland ofta
mycket fruktbringande ända in till senaste tid, därför att så
många faktorer ha varit gemensamma. Ännu ett exempel: om man
vill se i vad mån det danska Stavnsbaandet genomgående har
verkat återhållande på bondeklassens utveckling genom att binda en
större del av lantbefolkningen vid landsbygden, så kan man
studera de danska städernas utveckling före och efter Stavnsbaandets
upphävande. O. s. v.
Man kan möjligen säga att den ekonomiska historien har särskilt
goda möjligheter till detta slags vetenskaplig orsaksforskning,
därför att det i dess fall åtminstone särdeles ofta gäller
kvantitativa förändringar, som alltså äro direkt mätbara, för den händelse
källmaterialet bereder tillfälle därtill; statistiken får m. a. o.
större betydelse på dess område än på flertalet av historiens
övriga. Men första förutsättningen är och förblir, att man går till
källorna utan en förutfattad mening, utan ett facit som räkningen
på förhand är ålagd att verifiera. Den motsatta metoden hör till
agitation, icke till vetenskaplig forskning, och mot en sådan
sinnesförfattning utgör statistiken intet ofelbart korrektiv, eftersom
det verkligen ofta är sant att man med statistik kan bevisa vad
som helst — om man har samvete till det. Det gäller att komma
bort ifrån denna mentalitet, i så mycket högre grad just därför
att de framträngande riktningarna, både den kommunistiska och
den nazistiska, använda alla medel för att utrota vad som ej böjer
sig för den absoluta ensidigheten, alla som vilja förstå
sammanhangen såsom uttryck för en mångfacetterad mänsklighets
livsyttringar.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
