Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 15 febr. 1937 - Minnen från världskrigets Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
krig är humanast, som snabbast föres till slut, och ur denna synpunkt
är hänsynen till de. neutrala direkt av ondo för mänskligheten,
eftersom den gör krigföringen mindre effektiv. För övrigt finner han hela
folkrättsideologin naiv: »Det är klart, att ingen nation, som har makt
att hindra fienden att erhålla sådan tillförsel, som sannolikt måste
medverka till ens eget nederlag, kommer att tillåta denna trafik att
passera obehindrat på grund av någon deklaration, som
undertecknats många år tidigare. Att tro på det vore att tro på något, som
strider mot människans natur.» Rent juridiskt synes han vilja hävda,
att den tyska invasionen i Belgien satt hela folkrätten ur funktion
ocli befriat de allierade från varje hänsyn därtill.
Från dessa utgångspunkter blir hela Sveriges politik 191.4—1917 för
Howard antingen true blue legalism» hos Hammarskjöld och andra
»pundits of International Law» eller också ett genomskinligt omhölje
kring lusten att tjäna pengar på ett högst omoraliskt sätt. Att det
kunde ligga både rättssynpunkter och hänsyn till den svenska statens
ära och välfärd bakom regeringens försök att hävda vår handels
frihet och taga vara på Sveriges rätt att själv kontrollera
transitotra-fiken över sitt territorium, vill han ej se. Dylikt blir för honom blott
löjlig efterklang från stormaktstiden. Han citerar med förtjusning
sin franske kollega Thiébauts försmädliga omdöme: »Ils se grisent
volontiers de 1’odeur des bottes de Charles XII.» Själv hade han
föl-övrigt redan fore kriget kommit till den övertygelsen, att
»Potsdam-andan bokstavligen dominerade scenen» i Sverige.
Under dessa förhållanden kunde han svårligen få någon större
sympati för de svenska funktionärer, med vilka han hade att förhandla.
Speciellt statsminister Hammarskjölds intresse för folkrätten var
honom antipatiskt, medan han däremot kom väl överens med den —
ur hans synpunkt — mer realistiske utrikesministern. Mest välvillig
är han dock mot direktör Axel Bildt, som befanns villig att i A.-B.
Transito skaffa de engelska myndigheterna ett redskap i direkt strid
mot den svenska regeringens politik och därigenom enligt Howards
mening gjorde ententen en tjänst, vars värde knappast kan mätas.
Lörd Howards bild av svenska förhållanden under världskriget är
som synes en ren karikatyr, men den är av utomordentligt intresse
som vittnesbörd om hur en human och vidsynt iakttagare från en
stormakt ser på neutrala småstaters intressen och rättigheter. Den
kan också på vissa punkter vara nyttig som korrektiv, särskilt mot
den på alltför många håll knäsatta uppfattningen, att neutraliteten
icke endast är en enastående lycka utan också ett oemotsägligt
vittnesbörd om vederbörande nations etiska förträfflighet i jämförelse
med de publikaner ocli syndare ute i världen.
Även mycket annat av intresse för Sverige finnes i lörd Howards
välskrivna och i sakuppgifterna i stort sett vederhäftiga skildring.
(Han uppger dock att folkomröstningen på Äland utföll till Finlands
förmån.)
Hans skildring av sina bägge tyska kolleger torde sammanfalla med
den vedertagna uppfattningen. Den låter den hart när elefantmässiga
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
