Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hundra år grekisk arkeologi. Av Natan Valmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hundra år grekisk arkeologi
lång följd av år varit den energiske nyskaparen och
vidmakthål-laren av det bysantinska museet i Athen. Detta, som för några år
sedan kunde flyttas över från sin tillfälliga plats i den athenska
akademians nedre våning till ett eget hus (ett i florentinsk stil åt
den för sitt excentriska liv beryktade duchesse de Plaisance,
Sophie de Marbois, uppfört palats), innehåller i utsökt välordnade
salar det bästa och dyrbaraste, som Grekland äger av lösa fynd
från denna lysande tid. Det bysantinska museet står värdigt vid
sidan av Athens nationalmuseum. Det är ett av de vackraste ocli
tydligaste bevisen på den grekiska arkeologhetairians vitalitet ocli
goda smak.
Ytterligare må med ett par ord nämnas det grekiska
numisma-tiska museum, som redan 1843 startades och som under sina
förträffliga direktörers vård (främst och ryktbarast av dem Svoronos)
vuxit ut till att bliva ett av världens förnämsta i sitt slag.
Greklands arkeologi behöver icke blott friska krafter ute på
grävningsfälten. Landet liar ett till synes aldrig mättat behov
av museer. Samtliga nuvarande museer äro överfyllda av föremål.
Mycket måste förvaras i magasin och lårar. Ständigt måste allt
större summor uppbringas för nybyggen och tillbyggnader, för
reparationer och moderniseringar. Så anslogs år 1930 16 miljoner
drakmer till detta ändamål. Tack vare detta vackra stöd från de
grekiska statsmakternas sida håller man som bäst på med att
modernisera snart sagt alla landets större museer. Till liknande
ändamål behövas årligen väldiga summor, nämligen den med ett
grekiskt ord s. k. anastylosis. Jag har redan nämnt de tidiga försök,
som gjordes att återuppresa de förnämsta av de antika templen.
Parthenon, Greklands och hela världens mest berömda tempel,
håller på att återfå sin ursprungliga form under den grekiske
ingenjör N. Balanos’ sakkunniga och förtjänstfulla ledning. Utom
detta arbete utföres, som redan nämnt, uppe på Akropolis ett
annat, uppresandet för tredje gången av det lilla templet åt den
obevingade segergudinnan. Nere i staden har man just restaurerat
den gamla muren kring Olympieions väldiga tempelrester. Ute i
landsbygden ilar Orlandos så fort tågen kunna föra honom, mellan
de olika restaureringsarbetena, från Mistras gamla heliga
klosterstad nere i Lakonien till S:t Demetrios’ härliga tempel uppe i
Saloniki.
Så stiga ur Greklands jord ständigt nya vittnesbörd fram om
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
