Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 15 mars 1937 - Reflexioner kring AK:s stora berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
kapitel rätt igenom hela perioden och det gör, att man hittar ganska
bra i boken med hjälp av innehållsförteckningen. Härom är intet
annat än gott att säga, men den oinvigde skulle nog gärna velat ha en
sammanfattande skildring över hjälpformernas inbördes utveckling,
jämförd med arbetslöshetens omfattning och art, samspelet mellan
arbetslinjen och understödsverksamheten under olika perioder, den
samlade innebörden av 1933 års riksdagsbeslut o. s. v. I viss mån
återfinnes en dylik skildring i 17:de kapitlet: »Hjälpverksamhetens
anpassning efter arbetsmarknadens förändringar.» Men redogörelsen
framskrider årsvis och ger ej en samlad översikt. I resumén på franska och
engelska återfinnes däremot en förtjänstfull överblickande
redogörelse.
Siffrorna tala sitt tydliga språk om den väldiga storleken av det
allmännas genom AK utövade hjälpverksamhet. Ej mindre än 448
millioner kr. har utgivits av stat och kommun härför under 1925—1934.
Statens andel är något mer än hälften. Under de goda åren 1925—1930
kostade arbetslösheten staten 4,5 millioner kronor pr år och under de
dåliga åren 1931—1934 52 millioner kronor. Dessa tal torde böra
jämföras med AK:s beräkningar beträffande kostnaderna för innevarande
och nästkommande budgetår, vilka sluta på 29,4 och 15,o millioner kr.
Då man betänker, att vi nu dessutom ha beredskapsarbeten med deras
vid budgetårets 1936/37 ingång resterande arbetstillgång, som måste
räknas i millioner dagsverken, blir man onekligen betänksam. Det
kan ifrågasättas, om man kan gå vidare på samma linjer som hittills,
när arbetslöshetsutgifterna under ett utpräglat högkonjunkturår äro
sex gånger större än medeltalet för åren 1925—1930, beredskapsarbetena
oräknade. I varje fall synes det vara klart, att beredskapsarbetena
icke lösa problemet, som måste angripas på nya fronter med direkt
sikte på arbetslöshetens verkliga nedkämpande.
Ett kapitel av intresse är det, som handlar om konfliktdirektiven,
där bland annat akterna i »Stripafallet» äro tämligen ingående
avtryckta. I samband med redogörelsen för 1933 års direktiv anföras
några utslag av Kungl. Maj:t i anledning av besvär över AK:s beslut
beträffande arbetslöshetshjälp till byggnadsarbetare under den stora
byggnadskonflikten 1933—34. De prejudikat, som härigenom givits,
bestyrka endast kritiken från 1933. Det logiska sambandet mellan
arbetslöshetshjälp och konflikt är avklippt. Det är numera möjligt för en
skicklig strejkledning att manövrera så att en stor del av kostnaderna
för en konflikt överflyttas på samhället, särskilt vid arbetsplatser av
intermittent art, vägbyggnader och dylikt. Häremot kan anföras, att
några mera uppseendeväckande misshälligheter påvisligen icke blivit
följden av de nya direktiven, men vi ha å andra sidan icke prövat det
nya systemet i en lågkonjunktur — ännu.
Lönebestämmelserna, som med hänsyn till arbetslinjens starka
företräde är systemets nyckel, har ägnats ett kapitel. Vad som här
intresserar är verkan av 1933 års beslut om höjning av
reservarbetslönerna till samma nivå som den öppna marknadens grovarbetarelöner.
Ehuru det icke är möjligt att med tillgängliga uppgifter säkert uttala
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
