Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika lön ocli behovslön
anslutning därtill — låt vara med ansenlig övergångstid —
placerat de kvinnliga lärarna i samma lönegrad som de manliga. I
motioner från högermän och bondeförbundare har en motsatt
uppfattning hävdats; riksdagen anses i dessa icke bunden av 1925 års
riksdag och i avvaktan på 1936 års lönekommittés utredning
angående behovsprincipen föreslås de kvinnliga lärarna tills vidare
placerade ett par lönegrader under de manliga lärarna.
Motionärerna underlåta med andra ord att nu ta position till
likalön-principen, då de anse att denna har ett oavvisligt samband med
behovsprincipen och ej bör genomföras utan att riksdagen
samtidigt prövat den senare. Med hänsyn till de från alla håll
förutsatta övergångsbestämmelserna har riksdagens blivande beslut
för vederbörande kvinnliga lärare i år icke någon ekonomisk
betydelse utan »endast» principiellt intresse.
Ända till för ett par år sedan, d. v. s. innan den
befolkningspolitiska debatten öppnats, skulle oavsett den rätta tolkningen av
1925 års riksdagsbeslut likalönprincipen med ali sannolikhet ha
mött ganska allmän sympati. Principen »lika lön för lika arbete»
skulle ha tett sig naturlig att tillämpa särskilt för en kår, vars
medlemmar oberoende av kön hade samma utbildning och för vars
uppgifter kvinnorna uppenbarligen hade lika stora
förutsättningar som männen. Likalönprincipens konfrontation i år med
verkligheten har emellertid gjort många betänksamma. Särskilt
den utformning, som Eamgl. Maj:t i propositionen givit
löneregleringen, har lämnat en åskådlig bild av de opåräknade
konsekvenserna av den strikta likställighetsprincipens genomförande.
Regeringsförslaget sätter lönen i relation till barnens av
skoldistrikten bestämda lästid. Därigenom skulle betydligt flera
kvinnliga än manliga lärare genast komma i åtnjutande av lön
enligt B 17. Det övervägande antalet manliga lärare på
landsbygden skulle sålunda åtminstone till en början komma i regel två
lönegrader under många folkskollärarinnor. Då man vet att
omkring 90 procent av de manliga folkskollärarna äro gifta — på
landsbygden är procenttalet än högre — skulle resultatet i extrema
fall kunna bli, att en manlig folkskollärare med kanske stor familj
att försörja finge nära 2,000 kr. lägre lön än en låt vara på högsta
dyrort boende folkskollärarinna. Skäligheten i en sådan
»likställighet» kan svårligen populariseras. I verkligheten kan en utbredd
opinion ej ens inse rättvisan i att en manlig lärare med t. ex. fyra
barn skall ha samma lön som en i samma distrikt boende ogift
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
