Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Lika lön och behovslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika lön ocli behovslön
geten under hr Möllers tid ökats med inemot 100 milj. kr., att
årets löneregleringar jämte nu beräkneliga höjningar av
dyrtidstilläggen mycket väl under ett år kunna kosta statsverket 60 milj.
kr., att löneregleringarna komma att leda till automatiska
utgiftsstegringar och andra löneregleringar för nya grupper, att
försvaret ovillkorligen måste ha sitt, att välfärdspolitiken ännu har
mycket på lager och — att en kris kan nalkas. De socialpolitiska
möjligheterna få sannerligen ej överdrivas.
Skulle en effektiv familjestödjande hjälp anses nödtvungen,
måste denna av statsfinansiella skäl uppenbarligen sökas via lönen
eller försäkring. Att den lättast kan genomföras för statens och
kommunernas befattningshavare ligger i öppen dag. Om staten
härvid handlade isolerat och såsom »mönsterarbetsgivare» ginge
förebildligt fram, skulle det endast innebära en upprepning av
statens roll som föregångare i fråga om pensionering av sina
anställda. En statens lönedifferentiering kan också i någon mån
motiveras med omöjligheten för staten att kunna göra samma
individuella löneavvikelser, som de enskilda företagen kunna i fråga
om icke-rutinbefattningar. Förutsätter man, att statens löner ej
framdeles undergå en relativ försämring kan man dessutom icke
fästa något större avseende vid talet om att behovslönens
tillämpning skulle försvaga rekryteringen till statstjänst. Yrke väljes ju i
ungdomen och få äro väl sådana kvinnohatare, att de träffa
formliga beslut att aldrig gifta sig och sålunda aldrig kunna räkna med
att få del av behovslönernas förmåner. För de högre
förvaltningstjänstemän, som kunna dragas till det enskilda förvärvslivet,
kunna väl barntilläggen aldrig bli så stora, att de bli avgörande
för kvarstående i statstjänst eller ej.
I vad mån det skall vara tänkbart att i en eventuell framtid
genomföra familjelönprincipen för det enskilda förvärvslivet,
antingen då i form av försäkring eller genom någon slags
utjämningskassa eller annorledes, undandrar sig nu bedömande. De
utländska försöken ha åtminstone hittills varit föga uppmuntrande.
A andra sidan framstår det som ett av de allra största
missförhållandena i det moderna samhället att arbetarlönen på grund av
större fysisk arbetsförmåga oftast är högst i åldern 20—30 år i
stället för att lönerna successivt borde stiga alltefter normalt
inträdande ökad försörjningsplikt. Här vore ett område för praktisk
mondism, liksom ett tillfälle för arbetarna att betyga sin
beprisade solidaritet. Man kan för större fabriker göra det tankeexperi-
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
