Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kyrkan och tiden. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Cullberg
sig själv. Då kyrkan befinner sig i motvind, liar den blott ett att
göra, nämligen att envist ocli ihärdigt samla sig" kring sitt eget
andliga centrum för att så med ökad effektivitet kunna utföra den
gärning i folklivet, som den av sin Herre fått sig ålagd, och som
den vet, att tidens människor behöver. Ocli om motvinden växer
till storm — tecken tyda på att så kan bli fallet — är kyrkans
uppgift alltjämt densamma. I en allt intensivare kraftansamling
kring sitt religiösa budskap har den att under förändrade och
försvårade förhållanden gå sin egen raka väg. Inte för sin egen
skull, inte för att hävda sig själv som den ståndaktige
tennsoldaten, utan helt enkelt för att i ödmjukhet kunna utföra den tjänst
i folklivet, för vilken den är till. Kyrkan önskar ingen s. k.
kulturkamp. Alltför stora andliga värden komma i en sådan alltid att
sättas på spel. Men om kampen påtvingas kyrkan, måste den veta
att rida ut stormen.
Att denna situation faktiskt innesluter ytterst allvarliga anspråk
på en inre och yttre förnyelse av kyrkan har redan antytts; jag
återkommer strax till detta. Men dessförinnan är det angeläget
att i klarhetens intresse säga ifrån, i vad mån kyrkan icke kan
efterkomma kravet på en reformation utan att svika sin uppgift.
Under de sista månaderna har kyrkan fått mottaga en mångfald
säkerligen uppriktigt och allvarligt menade råd ocli förmaningar
från håll, som väl måste betecknas såsom utomstående. Man har
sagt, att kyrkan måste ombildas till en tidsenlig kulturanstalt i
den allmänneliga folkbildningens tjänst. Den skall för detta
ändamål göra rent hus med sina förlegade dogmer för att i stället rikta
in sig på att bli en moralisk kulturfaktor — ty en sådan är
uppenbarligen av nöden. Man har också tämligen oförblommerat
antytt, att vissa kraftåtgärder från statens sida eljes kunna bli
nödvändiga. Målet synes vara ett ombildande av kyrkan till ett
statligt kontrollerat folkbildningsinstitut.
Om kyrkan här måste svara ett blankt och klart nej, så beror
det inte på att råden resp. hotet komma från sådana kretsar, som
hittills haft ett skäligen ljumt intresse till övers för de kyrkliga
angelägenheterna. Utan det beror därpå, att kyrkan genom att
godtaga ett slikt program blir fullkomligt urståndsatt att
överhuvud göra sin tjänst. I snart 2,000 år liar kyrkan fungerat som
kulturmakt och folkbildare. Den vill göra så alltjämt. Men den
har inte det ringaste förtroende för en kultur och en folkbildning,
som inte bygger på kristen grund. Och den vet, att den kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
