Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 24 april 1937 - Tysklands affärer under debatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
Den tredje finansieringskällan, slutligen, nationalinkomsten, har
under senare år uppvisat följande utveckling:
1932 .................... 45,2 miljarder EM.
1933 .................... 46,5 » »
1934 .................... 52,6 » »
1935 .................... 57,3 » »
1936 .................... 61,5 » » (approx.)
En jämförelse med de i tabell II lämnade siffrorna ger vid handen,
att investeringarna under åren 1932—1936 uppgingo till resp. 9,4, 11,o,
15,7, 20,o och 21,8 % av nationalinkomsten. Det kan erinras om, att
enligt vissa uppskattningar kan en investeringsverksamhet, som tar
20—25 % av nationalinkomsten i anspråk, anses såsom normal i vissa
västerländska stater, där välståndsnivån efter världskriget emellertid
varit väsentligt högre än i Tyskland.
Här skall icke närmare dryftas på vilka vägar sparmedel från
nationalinkomsten tillföras investeringsverksamheten. Den skillnad
mellan frivilligt sparande (i form av kreditgivning) och tvångssparande
(i form av skatter) som iakttages i länder med ett fritt näringsliv blir
i en autoritär stat skäligen subtil.
Beträffande storleken av de belopp, som lånevägen, resp.
skattevägen tillförts de nya anläggningarna, kan det för övrigt med hänsyn
till den sekretess, som vilar över tyska budgetfrågor, endast bli fråga
om mycket grova gissningar. En viss hållpunkt har man emellertid
i en uppgift i »Economist», enligt vilken Tyska Rikets fonderade
skuld under år 1936 ökades från 10,960 till 11,383 miljarder riksmark;
till sistnämnda siffra har man att lägga den svävande statsskulden, som
i december i fjol uppgick till 2,440 miljarder riksmark. Men särskilt
denna senare summa förefaller ligga i underkant, medan å andra
sidan den av »The Banker» uppgivna, 16 miljarder riksmark, synes
fantastiskt hög.
Av stort intresse är frågan i vad mån konsumenterna genom
infla-tionistiska åtgärder tvingats bidraga till investeringsprogrammens
förverkligande.
En viss vägledning för denna frågas besvarande erhåller man
genom att, såsom här nedan skett, sammanställa ökningen av
nationalinkomsten med ökningen av investeringskostnaderna.
Tabell III.
Ökningen av nationalinkomsten samt av utgifterna för investeringar.
(Miljarder RM.)
Nationalinkomstens ökning Investerings-
totalt därav löner ökning
Från 1932 till 1933 ........ + 1,8 + 0,3 + 0,85
» 1933 » 1934 ........ + 6,1 + 3,8 + 3,15
» 1934 » 1935 ........ + 4,3 4- 3,0 + 3,25
» 1935 » 1936 ........ + 4,2 + 2,5 + 2,00
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
