Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Språkfrågan vid Finlands statsuniversitet. Av Eirik Hornborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPRÅKFRÅGAN
VID FINLANDS STATSUNIVERSITET
EN HISTORISK ÖVERSIKT
Av fil. d:r EIRIK HORNBORG, Helsingfors
Den strid om det finländska statsuniversitetets
undervisningsspråk, som i dessa dagar har nått ett slags tillfällig avslutning,
gäller en trehundraårig högskola, skapad av förmyndarstyrelsen
under Kristinas minderårighet och tillkommen främst på initiativ
av Per Brahe d. y. och biskop Isak Rothovius, bondson från
Småland. Av den första uppsättningen professorer, 10 till antalet,
voro 8 i likhet med flertalet av de första årens studenter födda i
rikets huvudland, och under perioden 1640—1700 levererade det
egentliga Sverige väl 30 % av hela studentmaterialet eller minst
1,400 man. Åbo akademi åtnjöt ett gott anseende, tills den
temporärt krossades av stora ofreden, och under slutet av Finlands
svenska tid arbetade den sig upp på nytt. Kulturhistoriskt sett
var den en av det gamla svenska rikets mest betydande skapelser.
En kortfattad översikt av språkförhållandena vid denna högskola
från Vasatiden borde därför vara av intresse för en rikssvensk
publik.
Akademierna i 17:e och 18:e århundradets svenska rike voro
enligt tidens sed i språkligt avseende internationella, d. v. s. deras
språk var latinet. På latin höllos föreläsningar och övningar, på
latin avfattades disputationer, program och inbjudningsskrifter.
Så var förhållandet i Uppsala och Lund, så i Dorpat och
Greifswald, så även i Åbo. För den, som behärskade latinet, stodo alla
dessa akademier öppna, oberoende av hans modersmål, och icke
blott dessa, utan varje universitet inom hela den europeiska
kulturkretsen. Det privata umgängesspråket bland lärare och elever
växlade i olika länder, men lärdomens och därmed även
universitetens officiella språk var överallt latinet. Behärskade man detta
tungomål, så var man hemmastadd var som helst inom
akademiskt bildade kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0327.html
