Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Indiens oroliga hörn — North-West Frontier Province. Av Gunnar Jarring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indiens oroliga hörn
Indien i nordväst. Alia försök att intaga forten i Khaiber-passet
misslyckades, men i freden i Rawalpindi 1919 ück han dock
Afghanistans självständighet mera poängterad. Det ryska
inflytandet ökades i Afghanistan, hl. a. fingo ryssarna konsulat på
flera ställen i landet, vilket ur engelsk synpunkt knappast var
någon vinst.
Den tsaristiska imperialistiska politiken var slut, och efter
världskriget och revolutionen i Ryssland inträdde en tid av lugn
uppe i nordväst. Krigen mellan stammarna fortsatte som vanligt,
men man behövde för en tid icke bekymra sig så mycket om de
storryska planerna. De kommo emellertid snart igen i form av
Moskva-intriger i Indien, icke minst i Nordvästra gränsprovinsen,
där man visste att upprorslågan alltid brann. Det dugde icke att
här predika kommunism. Stammarna voro alltför fanatiska
anhängare av islam för att detta skulle ha någon framgång, och de
ryska antireligiösa förbundens kamp mot muhammedanerna i
Centralasien var väl känd av dem. Men krig mot engelsmännen
tyckte man icke illa om. Engelsmännens försvar i Peshawar och
andra viktiga centra i Nordvästprovinsen måste därför inriktas
på ett försvar mot kommunist-propagandan. Bergen i
Nordvästprovinsen voro lätta att klara för hinduer, som gått i
propagandaskolor i Taschkent eller i Leningrad och behövde komma tillbaka
till Indien osedda. Det var också lätt att smyga sig in i de otaliga
karavaner, som dagligen gingo sin jämna gång mellan Kabul och
Peshawar genom Khaiber-passet, och som i sin tur anslöto sig till
karavaner, som kommo från Bukhara och Samarkand i Ryska
Turkestan i hotande närhet av Taschkent. I våra dagar är
Peshawar, huvudstaden i Nordvästra gränsprovinsen, också
centrum för det brittiska försvaret av Nordväst-Indien. Här
tjänstgöra nu bl. a. experter från den gamla tsarryska armén i engelsk
tjänst mot sitt gamla fosterland, som styres efter ett system, som
de ej gilla.
Det viktigaste befolkningselementet i Nordvästra
gränsprovinsen utgöres av pathaner, ett folk, som även bebor stora delar av
Afghanistan. Provinsen är dessutom, som redan nämnts, bebodd
av en rad olika stammar av indisk och iransk härstamning.
Bland dessa bör framför allt nämnas waziri, bosatta i Waziristan,
där upproret nu pågår, vidare afridi, mohmand, hazara och en
rad mindre stammar. Genomgående för alla är deras krigiska
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
