Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Efter 1937 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter 1937 års riksdag
nens anslagsäskanden — redan det ett kännbart intrång i en
gammal kär rättighet, minutiöst tillvaratagen senast vid 1936 års
riksdag. Partiet ansåg sig vidare skyldigt att ge vika för
socialdemokraternas krav på lantarbetstidslagens skyndsammaste revision,
en present åt Sveriges jordbrukare, som dessa ej bett om och som
de sannerligen känna sig mera häpna över än trakterade av. Den
för arbetstidsförkortningen kalkylerade kompensationen vid
utformandet av jordbrukshjälpens direktiv utlöste till följd av spärren
för mjölkavgiften en proteststorm i jordbrukets fackliga
sammanslutningar, vilken torde känneteckna en vitt utbredd uppfattning
bland jordbrukarna om det verkliga värdet av den beramade
kompensationen. Partiets gamla nitälskan för den länge tryckta
trädgårdsodlingen tog sig det uttrycket, att näringen väl
undfägnades med en arbetstidsskärpning men undanhölls en omedelbar
kompensation. Vare sig det står i samband med den förda
arbets-löshetspolitiken eller ej måste partiet också konstatera, att den för
jordbruket i vissa fall rentav kritiska bristen på arbetskraft ej
kan fyllas trots att massarbetslöshet på andra håll råder.
Vill man vara riktigt noggrann, skulle man till sist kunna
framhålla, att deltagandet i regeringen uteslöt varje tanke hos
bondeförbundet att medverka till att avvisa den vilande
grundlagsändringen om sänkning av rösträttsåldern för första kammarens
urväljare. Denna reform, som i fjol forcerades utan att
första-kammarproblemet i sin helhet samtidigt angreps, kan jämna
vägen för socialdemokraternas fullständiga »Machtiibernahme» —
för att använda nationalsocialisternas moderna uttryck om 1933
års revolution — och därmed avsåga den smala gren, på vilken
bondeförbundet sitter så länge första kammaren ännu har
borgerlig majoritet,
I vad mån ett borgerligt inslag i regeringen varit nödvändigt
för att betrygga försvarsbeslutets strikta genomförande kan även
bli föremål för dubier. De försvarsvänliga kretsar, som sätta allt
värde på försvarsministerns fasthet, kunna ej undgå att konstatera
att lojaliteten mot 1936 års försvarslösning i fråga om luftvärnet
och marinens materialbehov gått längre än vad som bort vara
förenligt med det försämrade europeiska lägets säkerhetskrav.
Om man söker dra facit ur 1937 års riksdag, fortfarande ur
bondeförbundets — »nyckelpartiets» — synvinkel, kunna aldrig än
så många förtroendevota från riksstämman rubba den slutsatsen,
att bondeförbundets regeringssamverkan omöjligen kunnat sprida
389
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
