Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den tredje statsmakten — propagandan. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvard Thermænius
vikernas Ryssland, som åter från rena kaos uppstigit till stormakt;
faseisternas Italien, från halvfärdig, senare fallfärdig stormakt
vorden en av samtidens mäktigare stater; nationalsocialisternas
Tyskland, från nederlagets förnedring och vanmakt återupprättad
till stormakt. Var och en av dessa stater lever av och för
ideologi, som på ort och ställe är den enda sanna ocli rätta och
dessutom den enda tillåtna läran. I var och en av dem spelar
propagandan en utomordentlig roll. Men i en tävlan dem emellan
skulle Tyskland otvivelaktigt ta priset. I Ryssland respektive
Italien kommo de nuvarande regimerna jämförelsevis lätt och raskt
till makten. leke så i Tyskland. Där fingo dagens makthavare
formligen prata sig fram. Bakom nationalsocialismens seger
ligger tretton år av den mest intensiva och målmedvetna propaganda,
i kamp med andra partier, som från begynnelsen ägde ofantligt
mycket större resurser. Man propagerade sig fram från »sju man
till ett folk» — eller rättare sagt något mer än ett halvt folk.
Regimen har helt enkelt kommit till genom propaganda. Först då
makten var nådd, grep man dessutom även till våld. Nu stöder
sig regimen icke — som mången alltjämt tror ocli kanske rentav
hoppas — uteslutande på våld eller rädslan för våld, utan framför
allt på de övervägande gynnsamma resultaten av dess verksamhet,
omsorgsfullt framhållna av en alltjämt med utomordentlig
precision, sakkunskap och skicklighet ledd ocli genomförd
propaganda.
Om man söker särskilja olika slag av propaganda, liar man
åtminstone fem olika huvudkategorier att lägga märke till: för det
första pressen; för det andra »direktpropaganda» i tal, bild ocli
upptåg, från och med den enkla samtalsmässiga påverkan till
de jättelika demonstrationerna och statsakterna; för det tredje
påverkan genom herraväldet över bokmarknad, teater och film; för
det fjärde genom undervisningsväsendet och slutligen genom
radion.
Indelningen är ingalunda otadlig. Gränserna mellan olika arter
propaganda är ofta flytande, den inbördes ordningen de olika
kategorierna emellan kan diskuteras. Den förestående är väld av ett
ganska genomskinligt pedagogiskt skäl, nämligen med hänsyn till
vår svenska, litet gammaldags uppfattning 0111 vad som rätteligen
menas med propaganda.
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
