- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
461

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Familjelönen i enskild tjänst. Av Gustaf Söderlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAMILJELÖNEN
I ENSKILD TJÄNST

Av direktören GUSTAF SÖDERLUND, Stockholm

Frågan om familjelön har i år aktualiserats i vårt land genom
regeringens proposition om provisorisk löneförstärkning åt
stats-tjänare. Utöver ett fast tillägg å högst 180 kr. till varje
statstjänare föreslog regeringen ett extra tillägg å 120 kr. för varje
barn, dock för högst tre barn. På grund av starkt motstånd från
statstjänarhåll kunde förslaget icke genomföras i riksdagen, men
diskussionen om familjelönsprincipen liar därmed ingalunda
upphört.

Tanken på att utmäta arbetstagares lön efter
familjeförhållanden och försörjningsplikt är icke ny. Vad som är mera nytt är den
närmare undersökningen av familjelönen såsom princip. I äldre
tid, då naturahushållningen hade ett betydligt större utrymme än
nu, torde ersättningen till arbetstagare ofta varit differentierad
med hänsyn till familjens storlek och försörjningspliktens
omfattning utan att man därför haft något familjelönsproblem. Det föll
sig så naturligt i en tid, då ersättningen till arbetskraften
gemenligen höll sig nere vid vad som erfordrades för livsuppehället, att
i någon mån avpassa naturaförmånerna, vilka ju närmast
utgjordes av bostad, livsmedel och andra primära nödvändighetsvaror,
efter arbetstagarens och hans oförsörjda familjemedlemmars
behov.

Även under den utpräglade penninghushållningens tid hava vi
emellertid exempel på lönedifferentiering med hänsyn till
försörjningsplikt. I vårt land kan man peka på de under senaste
världskrig införda statliga dyrtidstilläggen, i vilka alltjämt ingå vissa
tillägg för minderåriga barn. I den egentliga lönesättningen
inom statsförvaltningen har däremot familjelönsprincipen ännu
icke fått något utrymme.1 Inom det enskilda näringslivet ha fa-

1 De tidigare tilläggen av detta slag fördubblades genom beslut vid årets riksdag.

461

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free