Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Familjelönen i enskild tjänst. Av Gustaf Söderlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Söderlund
av lönepolitiska avväganden kan den naturligen tjäna ett
befolk-ningspolitiskt syfte. Ett sådant syfte framträder gärna i tider,,
då nationens vilja att fortleva är försvagad och
befolkningstillväxten botar att avstanna eller gå tillbaka. Då är det lätt för
sådana företag, som infört familjetillägg och icke gärna kunna
komma ifrån dem, att erhålla det allmännas medverkan för deras,
utsträckning även till konkurrenterna. Det är på denna väg, som
systemet införts i Belgien och Frankrike. När så sker eller när
systemet införes av uteslutande befolkningspolitiska skäl, få som
regel företagarna närmast bära kostnaderna för familjetilläggen.
I det långa loppet torde emellertid lönedifferentieringen icke
kunna undgå att verka tryckande på icke-familjeförsörjarnas
löner, och det blir därför denna befolkningsgrupp, som ytterst får
bära kostnaderna.
När jag i det föregående antytt de ogynnsamma ekonomiska
eller arbetsmarknadspolitiska verkningarna av ett
familjelönesystem, har jag närmast tänkt på ett system, där varje företagare
själv svarar för familjetilläggen. Såsom framgår av min
redogörelse för familjelönssystemen i Belgien, Frankrike och Italien,
har man där ordnat finansieringen genom utjämningsfonder på
sådant sätt, att den enskilde företagarens löner till de olika
arbetstagarna icke influeras av familjetilläggen. Arbetsgivaren har
nämligen att till utjämningsfonden inbetala ett visst belopp per
arbetare, oavsett arbetarnas familjeförhållanden, och det blir
sedan fonden som får bekosta familjetilläggen. Det är honom
således likgiltigt, om han anställer personer med eller utan
försörjningsplikt, ocli hans efterfrågan av arbetskraft differentieras icke
med hänsyn till försörjningsförhållandena. leke heller framstår
olikheten i förmåner mellan familjeförsörjare och andra såsom
någon mera allmän orättvisa, enär jämväl de senare, åtminstone
under sina yngre år, måste förutsätta som en möjlighet att
framdeles bilda familj och då komma i åtnjutande av familjebidrag.
Det är endast de notoriska ungkarlarna samt i än större
utsträckning de ogifta kvinnorna, som icke få någon fördel av systemet.
Genom den fullständiga kollektivisering av systemet, som
åstadkommes genom utjämningsfonderna eller genom någon annan
form av försäkring, kunna således de antydda olägenheterna
väsentligen elimineras. Liksom varje annan försäkring får ett så
beskaffat familjelönssystem karaktären av kollektiv
behovstäckning. I det längsta har man sökt hålla försäkringsverksamheten
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
