Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnorna efter kvinnorösträtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna efter kvinnorösträtten
när redogöra för den nuvarande anslutningen av stater till
folkförbundet, för mjölkregleringens allmänna principer (alltså icke
detaljbestämmelser), för pensionsreformens huvudinnebörd, för
landstingens viktigaste uppgifter, för uträkningen av fördelningen
av mandat på partier vid proportionella val, för samhällets
viktigaste åtgärder att höja bostadsstandarden o. s. v. Utan någon
kännedom om dylika och andra elementära politiska fakta måste
den röstande faktiskt famla i mörkret eller gå i ledband.
Vi skola genast göra ett par reservationer, för att ej bli
missförstådda. Kvinnorna ha uppenbarligen vid vissa tillfällen varit
mycket intresserade av speciella frågor, som direkt angått dem,
t. ex. behörighetslagen, löneprinciper ocli rätten för gifta till
arbete. Men detta kan ej vara tillfyllest. Rösträtten gäller icke blott
bevakandet av privatintressen utan även och framför allt
utstakandet av samhällskursen i dess totalitet. Kvinnorna kunna
visserligen ursäkta sig med en hänvisning till att det politiska
intresset i många manliga grupper ofta har det intimaste samband
med privata intressen och endast flammar upp när dessa
aktualiseras. Men detta fenomen är dock icke blott en oäkta form av
demokrati utan rent av en fara för demokratiens sunda bestånd.
Högre kunna kvinnorna sätta sina ideal än att efterlikna männen
och deras primitivaste klassdrifter.
Med en viss rätt kan den moderna kvinnan peka på
svårigheterna för henne att förena sitt dagliga arbete med ett allvarligt
kontinuerligt intresse för samhällsfrågorna. Den moderna
kvinnan i yngre generationer — och det är om dessa vi tala —
förtjänar i allmänhet det högsta betyg för arbetsamhet och ambition.
Sitter hon på ett kontor, ger arbetets enformighet henne sällan
impulser att tänka över samhällsproblemen, och arbetsintensiteten
kräver som motvikt förströelse. Är hon gift och hemkvinna samt
som sådan i regel utan kvinnligt biträde, har hon sitt
dagsprogram fulltecknat och har ont om tid att ägna sig åt annat än hus
och hem. Det vore också orättvist att generellt jämföra dagens
var och en på sitt håll arbetande kvinnor med de bättre situerade
från tidigare år, vilka av brist på eget arbete liade överflöd av
tid att förkovra sin bildning i språk, musik, litteratur, konst och
allt vad tidens schablon krävde. Den gamla tiden var god men
den var ingalunda bättre.
Någon invänder måhända, att den så småningom skeende
ökningen av antalet kvinnor med högre utbildning med tiden skall
540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
