Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Landsbygdens nya ansikte. Av Martin Skoglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsbygdens nya ansikte
den lejda arbetskraften, vilken hittills oftast bestått av ogifta
tjänare, har i stor utsträckning försvunnit. Jordbrukaren själv och
framför allt hans hustru — bristen på kvinnlig hjälp är ju störst
— få oskäligt mycket arbete på sin lott. Den, som umgås bland
bondebefolkningen, kan f. n. icke undgå att förnimma den dova
oro, som gör sig gällande när det blir tal om framtiden. Denna
oro är ibland tillsatt med inte så litet bitterhet. Den undergräver
på ett farligt sätt bondeungdomens vilja att gå i fädernas spår ocli
söka sin utkomst av jorden.
Men det är inte bara jordbrukets folk, som emigrerar.
Hantverkarna, vilka tidigare varit ett värdefullt inslag bland
landsbygdens folk, äro också på väg att försvinna. Färdiggjorda skor och
gummistövlar ha tagit brödet ur munnen på skomakaren, ocli
kon-fektionsindnstrins färdigsydda kläder ha gjort skräddaren
överflödig. Samma förhållanden gälla för en del andra hantverkare. Så
småningom hamna hantverkarna eller deras barn bakom en
maskin på fabriken. Och fabriken ligger i de flesta fall i sta’n.
Den stora skara — ungdom framför allt —, som nu vänder
landsbygden ryggen ocli är på väg till staden, gör det frivilligt och
till synes med glättigt sinn. Utsikterna till bättre
arbetsförtjänster, lättare arbetsbetingelser och ett rikare nöjesliv hägra.
Den frågan uppställer sig då: är det något skadligt i vad som
sker? Om industrin kan bereda människor bättre livsvillkor och
om det blott blir så många kvar på landsbygden att vår
livsmedelsförsörjning kan någorlunda tryggas ocli trävaruindustrin
kan få sin råvara ut ur skogen, torde många anse att den
nuvarande utvecklingen är bara bra. Det är inför ett sådant
resonemang, som jag med några antydningar skulle vilja vidga
diskussionen till att omfatta de återverkningar, som landsbygdens
befolkningsminskning får för landsbygden och därmed också för
bela vårt land.
En glest bebyggd, folkfattig landsbygd blir fattig i många andra
avseenden. Det fordras en viss befolkningstäthet för att bygden
skall kunna bevara ett inte bara materiellt utan också andligt
rikt utvecklat liv. Ju mindre folk i en trakt, desto mindre äro
möjligheterna att ordna goda kommunikationer, post- och
telefonförbindelser, elektriskt ljus, samlingslokaler, idrottsplatser o. s. v.
Förenings- och studieverksamheten försvåras, och ungdomens fullt
naturliga krav på att få träffa jämnåriga förminskas.
Kommunerna måste även ha ett någorlunda stort invånarantal
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
