Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Landsbygdens nya ansikte. Av Martin Skoglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsbygdens nya ansikte
för folk att bo inom ett ganska vidsträckt område kring
arbetsplatsen. För industrin själv borde det numera i många fall vara
en direkt fördel att söka sig ut till landsbygden. Lägre tomtpriser,
hyreskostnader och löner kunde då påräknas, och omvälvningarna
inom transportväsendet ha förkortat alla avstånd. Alldeles
särskilt borde detta kunna gälla det mer eller mindre
industrialiserade hantverket. Småland är härvid föregångslandskapet, och
mycket vore vunnet, om även andra delar av landet kunde smittas
av småländsk företagsamhet.
Statsmakterna borde även kunna ta sig en funderare över, om
de icke för närvarande många gånger i onödan främja folks
bosättning i städerna. Hur vore det, om provinsialläkare,
veterinärer, jägmästare och distriktslantmätare — för att taga några
exempel — i större utsträckning än nu skulle bosätta sig, där de
ha sitt dagliga arbete och tjäna sitt uppehälle. Förr i tiden hade
ämbetsmän och militärer i regel sina boställen inom sitt
verksamhetsfält och bildade ett kulturellt stöd åt bygden. Dyrtidstilläggen
och dyrortsgrupperingen äro nog också i behov av en omprövning.
Det sker för närvarande en prisutjämning mellan stad och land,
som tar sig uttryck däri att landsbygden blir dyrare och närmar
sig stadens priser. Frågan är, om det icke borde räcka med att
räkna kyrestillägg för städerna. Det är oftast flera gånger så dyrt
på landet att exempelvis bli sjuk och tillkalla läkare än i staden.
Att hålla barn i städernas skolor och skaffa dem en god
utbildning ställer sig också mycket kostsammare. Flera exempel kunna
visas, direkt pekande på att människorna faktiskt premieras för
att bosätta sig i staden. Detta borde icke kunna vara något
samhällsintresse.
Det är både med intresse och spänning, man följer
karaktärsdragens utmejsling i det nya ansikte, varmed landsbygden nu
framträder. Mycket blir förmodligen det gamla olikt. Bostaden och
hushållsarbetet komma att uppmärksammas på ett helt annat vis
än tidigare. Det är ett led i strävandena att blidka kvinnorna och
söka få dem kvar i lanthemmen — så mycket mera behövligt, som
just kvinnorna talrikast undfly landsbygden och ha lättast att
vinna utkomst på annat håll. Tyvärr är hyresvärden i staden dock
långt före; han bjuder på badrum, gas- eller elektrisk spis,
sopnedkast och elektriskt kylskåp, när bonden inte hunnit längre än
till vatten- och avloppsledning. Utsikterna för bonden att hinna
ikapp äro sannerligen mycket små, så länge bytesvärdet mellan
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
