Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI
OCH UNIVERSITET
Av professor ANTON FRIDRICHSEN, Uppsala
T
1 IDEN före och närmast efter sekelskiftet var mångenstädes
ganska besvärlig för de teologiska fakulteterna. Teologien fick
kämpa på en dubbel front: mot kyrkan och mot de andra
fakulteterna. Kyrkan var djupt oroad av den historiska bibel- och
dogmkritik, som bedrevs av den vetenskapliga teologien; denna
kritik kändes som en dödlig fara för tro och församling, och den
tanken vaknade och diskuterades, huruvida det icke var
nödvändigt att ersätta universitetsfakulteterna med en
»menighetsfakultet». I Norge blev, som bekant, denna tanke även förverkligad.
Denna svåra teologiskt-kyrkliga kris, som särskilt hårt
drabbade Tyskland och de nordiska länderna, torde ha passerat sin
kulmen. Vi segla nu i lugnare farvatten. Därmed är ingalunda
sagt, att svårigheterna på detta område äro slutgiltigt
undanröjda; det kan givetvis aldrig bli fallet. Ty spänningen mellan
teologi’ och kyrka, mellan kritisk forskning och religiös tro, är
och måste vara permanent, emedan den framväxer ur en
väsens-motsättning mellan själva de två funktionerna: tro och kritisk
analys. Denna spänning kan aldrig upphävas, men den skall
bäras, och den kan bäras, om teologi och kyrka bemöda sig om att
komma varandra till mötes: kyrkan i övertygelsen om den fritt
forskande teologiens oumbärlighet för den kristna trons
fortbestånd och ständiga förnyelse i folkets och mänsklighetens
samfällda liv; teologien klart medveten om, att den vill tjäna, icke
härska; att den icke är självändamål, utan en medarbetare i Guds
rike. Vi måste väl ha lov att tro, att båda parterna, teologi ocli
kyrka, ha lärt sig så mycket av den långa och hårda konflikten,
att hädanefter en upprepning är onödig och omöjlig. Den
ömmaste punkten i den teologiska undervisningen i dag är, så vitt jag
kan se, den praktisk-teologiska utbildningen. Kyrkan har
berättigat anspråk på en långt grundligare och gedignare sådan, än
547
39 — 3 7 014. Svensk Tidskrift 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
