Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teologi och universitet
uppgift skulle ju förefalla att vara mindre lämplig, när det gäller
att vinna den allmänna vetenskapens erkännande och förtroende.
Men det har ändå visat sig, att detta är den rätta vägen icke blott
till att bevara sin självaktning, utan även till att finna förståelse.
Detta beror givetvis främst därpå, att det vetenskapsbegrepp, som
en äldre tid använde som vapen mot teologien, såsom så mycket
annat i den kulturepok, som ligger närmast bakom oss, lagts till
handlingarna. De övriga fakulteterna sitta icke till doms över
teologien, utan de kämpa själva för att vinna klarhet över sina
mål och metoder. Och universitetet kämpar för sin existens som
universitet. Alla fakulteter finna sig nu sittande i samma båt, en
båt, som under nuvarande tidsförhållanden seglar i hårt väder och
hög sjö och i orent farvatten. Här gäller det att alla göra sitt bästa
för den gemensamma idén, universitetets idé.
Universitetets idé är uttryckt i själva ordet universitets. Det är
visserligen så, att detta ord från början icke syftade på
sammanfattningen av allt vetande och ali vetenskap till en enhet, utan på
arbetsgemenskapen av lärare och lärjungar. Men ibland kan en
felaktig tolkning vara riktigare än den rätta, och så ta vi oss
friheten att tillämpa detta »universitas» på den andliga, den
vetenskapliga totaliteten. Motsatsen är den vetenskapliga
specialinstitutionen, vare sig den bedriver enbart forskning eller
därjämte även undervisning. Vid universitetet äro de olika
specialiteterna sammanhållna icke bara av en gemensam
organisation, utan även av en gemensam idé. Och på denna idé hänger
universitetets existens; ty enbart på tradition kan det icke leva i
längden.
Universitetets idé undanskymdes länge och hotades till sitt
bestånd av det naturvetenskapligt-mekanistiska
vetenskapsbegreppet. Om vetenskap endast består i att uppspåra »naturlagar», även
i det s. k. andliga livet, då behövs intet universitet, utan endast
ett jättestort fysiskt-kemiskt experimentalinstitut. Allt annat
som nu kallar sig »vetenskap», bleve då endast praktiska
tillämpningar av naturlagarna på livets olika områden, det rättsliga,
medicinska, språkliga, psykologiska, sociologiska o. s. v. Historien,
i den mån den går ut över det rena konstaterandet av fakta, bleve
vidskepelse, och filosofien renodlat vanvett. Detta
vetenskapsbegrepp är ju emellertid, som väl är, definitivt avpolletterat. Ha
vi fått något nytt i stället? Nej, som också väl är. Något allmänt,
normatWt vetenskapsbegrepp existerar icke längre, utan varje
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
