Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton Fridricksen
ett vapenbrödraskap och omfattar därför icke bara de historiska,
filologiska och filosofiska lijälpvetenskaperna, utan gör sig
gällande i själva forskningsintresset, forskningsviljan, alltså i
universitetets grundfunktion.
När man ofta har bestritt teologiens äkta forskningsintresse och
forskningsvilja, därför att den skulle vara bunden av tro och dogm
ocli sålunda på förhand predestinerad för vissa bestämda resultat,
så beror det på en besynnerlig föreställning om vetenskapens s. k.
»frihet» och »förutsättningslöshet». En vetenskapsman är dock
ingen robot, ingen mekanisk registreringsapparat; utan han är en
forskare, som forskar på basis av en personlig övertygelse, rotad
i erfarenhet, iakttagelse, upplevelse. Ju fastare och djupare
övertygelsen är, desto fruktbarare blir studiet, desto säkrare greppet
om uppgiften. Det gäller i allra högsta grad om teologien, när
den prövar den kristna trons historiska och tankemässiga
grundval och studerar dess struktur.
Teologiens uppgift är att alltid och oavbrutet hålla denna
prövning, detta studium igång. Den får aldrig falla till ro i vissa
resultat och formuleringar; frågorna måste genomarbetas
ständigt på nytt, och gamla frågor ersättas av nya. För denna
uppgift är teologien beroende av universitetets arbetsgemenskap och
mottager ovärderliga impulser från den. Kan den i gengäld ge
något tillbaka?
Frågan är därvidlag icke, huruvida teologerna kunna göra
nyttigt arbete på något gebit, där deras bemödanden kunna
komma även andra vetenskapsgrenar tillgodo. Utan frågan är, om
teologien som teologi, sin egen och egentliga uppgift trogen,
betyder något för universitetet som universitet, för hävdandet och
förverkligandet av universitetets idé. Inför denna fråga ser man
genast, att de tre moment, som tillsammans konstituera
universitetets idé, alla äro grundläggande för teologien: totalitet,
oändlighet, kontinuitet. Dessa tre äro grundläggande i teologien, därför
att de äro olösbart förknippade med teologiens yttersta
förutsättning: Tron på Gud såsom Skaparen, Frälsaren och Fulländaren.
Med denna tro står och faller teologien, hur man än definierar
dess närmare uppgift. Utan denna tro skulle teologien bli
meningslös eller åtminstone förlora allt intresse både för teologerna
själva och alla andra.
Den kristna Gudstron, byggd på Gamla och Nya Testamentet,
är alltomfattande i ordets fulla bemärkelse. Här är totaUtetstan-
552
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
