Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teologi och universitet. Av Anton Fridrichsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teologi och universitet
tid vara beredd till samarbete och söka sådant. En teologi, som
icke kan samarbeta med filologi, historia och filosofi, är det något
fel på. En teologi, som fikar efter erkännande från annat håll,
skördar endast förakt och förtjänar tillfullo detta öde.
Teologiska fakultetens förhållande till systerfakulteterna och
universitetet som helhet avgöres givetvis icke med en formel eller
ett slagord. Det avgöres ocli får sin karaktär av arbetet och i
samarbetet, Men bakom samarbetet måste det ligga en
grundläggande övertygelse, som bär traditionen och ger den styrka. Denna
övertygelse kan icke vara någon annan än denna, att den andliga
verklighet, ur vilken det västerländska universitetet har framgått
och med vilken det arbetar — är den historiska syntesen av Atén
och Nasaret, bibeln och Hellas. Evangeliet är en huvudingrediens
i vår kulturs andehistoria; men evangeliet har kommit till oss
över Hellas, på grekiskt språk och i grekiska kategorier. Så äro
teologi och allmän vetenskap olösbart förbundna i sin
gemensamma livsgrund. Att teologien koncentrerar sig på de
gemensamma problemen ur den kristna uppenbarelsens synpunkt, måste
under dessa omständigheter vara oändligt mycket värdefullare för
universitetets vetenskapliga syften, än om den upplöste sig i
allmän religionsforskning utan fast rot i vår egen kulturgrund, även
bortsett därifrån, att en forskning på den allmänna
religionshistoriens ändlösa vidder aldrig skulle kunna alstra en sådan
grundlighet och metodisk säkerhet som en samlad, genom seklerna
framskridande, obruten teologisk forskning. Utan överord kan
man väl lugnt säga, att i jämförelse med teologiens studium av
kristendomen, dess historia, urkunder och väsen kan den allmänna
religionshistoriens bearbetning av sina olika forskningsområden
aldrig te sig som mera än en högst respektabel dilettantism.
Det hindrar icke, att teologien efterhand har kommit i stor
tacksamhetsskuld till den jämförande religionshistorien ocli den
allmänna religionspsykologien, och att i framtiden en vetenskaplig
teologi icke är tänkbar utan nära samband och samarbete med
religionshistorikerna. De perspektiv och de historiska
sammanhang, som dessa ha uppvisat, ha verkat i högsta grad befruktande
på den kristna teologien båda i fråga om en riktig tolkning av
dess eget forskningsföremål ocli i riktning av en klarare
uppfattning av kristendomens egenart. Omvänt har det teologiska
intresset och den teologiska sakkunskapen med dess beprövade
metodik kommit religionshistorien tillgodo, och teologien har också
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
