Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Skottet vid Fredrikshald. De preliminära resultaten av en ballistisk-medicinsk undersökning. Av Gustaf Hultkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öster om Fredriksstens huvudfästning. (Se bild 2.) Han låg
med sin vänstra sida mot bröstvärnet, d. v. s. mot den utefter
löpgraven till skydd uppkastade jordvallen och vilade tydligen
med sin vänstra arm på denna. En stund förut hade han krupit
så högt upp på denna vall, att han hade fri sikt mot den 10
till 18 meter högre belägna fästningen. Till dennas närmaste del
var avståndet omkring 175 meter. Han kunde samtidigt framför
sig se arbetet på en ny löpgrav, som något hundratal soldater
höllo på med att taga upp i terrängen mellan kungens plats och
fästningen. Denna nya linje låg även något lägre än den plats,
där kungen befann sig. Avståndet till de närmaste soldaterna i
denna var 10 à 12 meter. Nere i den gamla linjen, å vars kant kungen
låg, funnos 8 à 10 officerare i hans närhet, bland dem
belägringsingenjören fransmannen Maigret, löjtnant Carlberg,
generaladjutanten Kaulbars och adjutanten, italienaren Marchetti. Maigret,
Carlberg och möjligen även Kaulbars hava i efterlämnade skrifter
skildrat händelsen.
Träffen observerades åtminstone av Maigret. Det finns två
uppgifter om karaktären av det ljud, som därvid hördes, den ena i ett
brev av Maigret, den andra i en handskrift av okänd författare.
Denna, som tydligen är en översättning, antages vara författad av
Maigret, Kaulbars eller en drabant, som befunnit sig i närheten av
konungen. Enligt Maigrets brev lät det som när man kastar en
sten i dy, enligt den anonyma skriften som då man kraftigt slår
två fingrar mot andra handens insida — två ljud, som äro
påfallande lika varandra.
Carlberg använder i sin skrift intet bestämt uttryck, som
bevisar, att han såg mot kungens huvud, när kulan träffade, men
lian skriver, att kulan kom från vänstra sidan, att kungens hand
föll ned från vänstra kinden, att huvudet lutade sig sakta ned i
kappan samt att Kaulbars, i samma ögonblick skottet träffade, slog
honom på axeln och bestört ropade, att kungen var skjuten.
Uppgiften att skottet kunde iakttagas i löpgraven bestrides emellertid
av Carlberg med följande ord: »Stället, varifrån detta olyckliga
skott kom, om det skedde från ett längre bort eller närmare håll, det
kunde ingen av oss, som stodo lågt neder inom bröstvärnet, under
ett så starkt skjutande utur kanoner och handgevär, ogörligen med
rätt visshet utmärka.» Carlbergs berättelse är i flera avseenden
av mycket stort intresse, särskilt med hänsyn därtill att den
uppenbarligen avgivits under inverkan av de vid den tiden allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
