- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufjärde årgången. 1937 /
653

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - De akademiska studiernas rationalisering. Av N. G. Hörner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De akademiska studiernas rationalisering

liga till mogen ålder komna män, vilkas akademiska karriär
officiellt inte nått längre än till fil. stud., men som det oaktat äro
vetenskapsmän att räkna med. För flera av dem skulle troligen
lagern ligga inom gott räckhåll, om de bara kunde komma över
kandidatexamens förargelseklippa. Licentiaten i det egna ämnet
skulle nog inte vålla dem större bekymmer. Men väl att för
kandidatexamen läsa in och tentera i ett eller annat mer eller mindre
vilt främmande ämne, till stor del utan sammanhang och
beröringspunkter med det egna.

Må vara att det vidgar vyerna att ha en någorlunda omfattande
orientering över ett flertal ämnen. Det låg något i forna tiders
krav att en naturvetare skulle ha något humanistiskt ämne med i
sin examen, och en humanist ett naturvetenskapligt. Men vad
läras bör är drygt och tiden kort. Och »det läras bör» är ändå i
främsta rummet det som behövs för det tillämnade levnadskallet.
Eedan utbildningen i det egna facket måste bli mycket
tidskrävande för att nå i nivå med nutida standard. Det är därför skäl
tänka sig för innan man ger sig ut på alltför omfattande strövtåg
till främmande intressesfärer, som man kan misstänka bli
ofruktbara för den egna gärningen — även om de äro i och för sig aldrig
så intressanta. Det ligger i både den enskildes och det allmännas
intresse att studenten i rimlig tid och i sin krafts dagar når fram
att utöva sitt yrke. Livet är ju rätt begränsat — för att nu inte
tala om studentekonomien.

»Inte allt, men det hela — i delen» skrev Hans Larsson en gång
som motto på ett litet häfte om bildning och självstudier.
Gäller det inte lika väl för fackstudierna1? Inte bara verket utan
också personligheten har bestämt något att vinna på skälig
koncentration.

Visst kan mångsidigheten ha sina fördelar och den bör få
behålla rimligt svängrum, men för den som så önskar bör möjlighet
beredas till en starkare koncentration kring huvudämnet. Vad
som påyrkas är sålunda ännu större akademisk frihet. Inte lättare
examen, men frihet att göra den så ändamålsenlig som möjligt.
För huvudämnet kunde standardfordringarna lämpligen vara
ungefär desamma som nu gäller för högre betyg i kand.- eller
ämbetsexamen, utan någon prutmån. Kring denna kärna skulle
gruppera sig studier av huvudämnet berörande eller för dess
bedrivande viktiga delar av andra ämnen. Grupperingen av
kunskapsstoffet till ett »ämne» i studieplanens mening —- ocli särskilt

653

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free