Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Socialstat och samhällsetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialstat och samhällsetik
framför allt spörsmålet om den kommunala skatteutjämningen
lösts, är ekvationen ej tillräckligt hyfsad. Endast i ett par
hänseenden skall tankegången konkretiseras. En dylik socialskatt
kunde näppeligen undgå att differentieras efter familjebörda och
anknytas till en sund familjepolitik. Men differentieringen kunde
göras enkel och följa samma princip som den nuvarande
folkpensioneringsavgiften, d. v. s. innefatta ett maximum och ett
minimum. Den skulle inkludera pensionsavgiften. Dess storlek
skulle i första hand vara beroende av omfattningen av de sociala
åtgärder, i fråga om vilka försäkringsprincipen vore tillämplig
ocli ett oavvisligt sammanhang mellan rättighet och skyldighet
fastsloges. I andra hand bleve den beroende av den gräns, som
man för varje dylik hjälpform satte mellan individens
bidragsförpliktelse och statens utjämnande eller bisträckande insats. Om
tarifferna gjordes få, vore det lätt att i förväg bestämma storleken
av efterföljande budgetårs skatt för olika klasser; detta vore av
betydelse, om det möjligen skulle visa sig lämpligt att utta denna
skatt under löpande skatteår genom avdrag på lönen. Upptagandet
av en sådan fast socialskatt gjorde det givetvis nödvändigt att i de
lägre inkomsttagarnas klass justera och sänka skalan för
inkomst-ocli förmögenhetsskatten.
Naturligtvis är allt detta lättare att säga än att göra.
Avvägningen av socialskattens storlek måste förutsätta noggrant
hänsynstagande till andra skatter, och dess bestämmande bleve helt
visst i varje särskilt fall föremål för subjektiva, d. v. s. skiftande
värderingar. Men varken avvägningens svårigheter eller
värderingarnas subjektivitet vore något för en socialskatt speciellt
utmärkande eller särskiljande. Naturligtvis kunna invändningar
göras eller svårigheter påvisas. Vi skola endast peka på ett
tänkbart motargument, nämligen farhågan för att en socialskatt skulle
kunna avtrubba riksdagsmajoritetens intresse att vilja
upprätthålla de indirekta skatterna. Går man igenom registret för
indirekta skatter, fmner man likväl att egentligen endast kaffetullen
är »känslig»: flera av ifrågavarande skatter äro lyxbetonade eller
avse umbärliga konsumtionsvaror; andra (t. ex. de flesta tullar)
ha bestämts av handelspolitiska skäl; ytterligare andra (t. ex.
stämplar) äro rena kapitalskatter; en sådan
konsumtionsbeskattning som vissa jordbruksacciser har dessutom till ändamål — och
utgör enda medlet — att höja jordbruksbefolkningens standard.
Internationellt sett är f. ö. den indirekta beskattningen i Sverige
690
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
