Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Omläggningen av den direkta statsbeskattningen. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ekonomiska läget att de utan svårighet kunna bära den på dem
vilande nuvarande progressiva skatten, å andra sidan få
åtskilliga företag, som icke höra till de bärkraftigaste, sin skatt ökad
på ett rätt kännbart sätt. Även vid en lägre skatteprocent än 10
skulle dessa verkningar av övergången till proportionell skatt
göra sig gällande. Denna konsekvens måste emellertid tagas, om
man vill uppnå den större rättvisa i beskattningen, som en
proportionell skatt utan tvivel innebär. Risken av ett högt
procenttal för denna skatt är att det statsfinansiella läget kan framtvinga
en höjning av grundbeloppet, så att i stället för de 10 procenten
uttoges 11, 12 eller 13. Kommittén har emellertid förutsatt att
grundbeloppsprocenten för juridiska personer icke behöver följa
den för fysiska personer och att följaktligen i svåra tider för
näringslivet ett lägre grundbelopp kan fastställas för de
förstnämnda. Det måste kraftigt understrykas att om reformen skall
genomföras vid en tidpunkt, då konjunkturläget försämrats,
statsmakterna böra moderera skatteprocenten för aktiebolagen och de
ekonomiska föreningarna på sätt kommittén förutsatt.
Att kommittén trots de anförda betänkligheterna velat förorda
övergång till proportionell bolagsskatt med så hög
grundbeloppsprocent som 10 beror i mycket hög grad på att denna fråga äger
ett nära samband med det för näringslivet betydelsefulla
spörsmålet om avdrag för värdeminskning å inventarier m. m. Som ett
mycket viktigt och glädjande resultat av utredningen får anses
att kommittén enhälligt förordat en större frihet beträffande
avskrivningar än som för närvarande medgives och att den
beträffande aktiebolag, ekonomiska föreningar, ömsesidiga
försäkringsbolag och sparbanker föreslår en i huvudsak fri avskrivningsrätt
i fråga om maskiner, inventarier och liknande tillgångar i
anslutning till den skattskyldiges räkenskaper. Detta innebär att under
vissa förutsättningar avdrag medgives med större belopp än som
svara mot den verkliga värdeminskningen och att sålunda i
beskattningshänseende godkännes ett avsiktligt skapande av dolda
reserver på samma sätt som nu får ske beträffande varulager.
Härigenom främjas bolagens strävanden till konsolidering. Stat
och kommuner böra som ett resultat härav kunna påräknas
jämnare skatteintäkter av företagen. Medgivandet av fri
avskrivningsrätt kan naturligtvis i någon mån underlätta övergången till
den proportionella beskattningen för sådana företag, som vid den
föreslagna skattefoten skulle få vidkännas en skatteökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
