Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A. Av Klas Böök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konjunkturer och konjunkturpolitik i U. S. A.
uppenbart, att efterfrågeminskningen gått betydligt längre än
vad som kan anses motiverat av minskningen i löpande
investeringar. Detta får i sin tur tillskrivas två omständigheter,
nämligen dels de köp för att täcka framtida behov av råmaterial, som
huvudsakligen kapitalvaruproducenterna gjorde under
råvaru-haussen och som bidrogo till att skärpa denna, dels bristande
förtroende till den framtida utvecklingen. Man tycks knappast vänta
sig, att ens den nuvarande investeringsvolymen skall kunna
upprätthållas under den närmaste framtiden, och inskränker därför
sina inköp och lager av råvaror ytterligare.
Det skulle föra för långt att här göra ett försök att behandla
de olika, mera djupliggande faktorer, som kunna antagas
utgöra orsaker till den investeringsminskning, som inträffat, och
till den ytterligare inskränkning i investeringarna, som tydligen
väntas. Både beträffande byggnadsverksamheten, »public utilities»
ocli järnvägarna kan man peka på den kostnadsökning, som
framför allt stegrade arbetslöner och inskränkning av arbetstiden
medfört. Kostnaderna torde på många områden ha utvecklats så att
jämvikten mellan dessa och produktpriserna rubbats med det
resultatet, att vinstutsikterna minskats och följaktligen den
kraftigaste stimulansen till nyanläggningsverksamhet och
produktionsökning eliminerats. Särskilt tydligt är detta inom
byggnadsindustrien: priserna pä byggnadsmaterial och lönerna för
byggnadsarbetare ha gått i höjden utan att hyrorna i motsvarande grad
stigit. Vad den första av dessa kostnadsfaktorer beträffar
kommer givetvis en fortgående nedgång av råvarupriserna efter hand
att bidraga till balansens återställande.
De allvarliga försök att balansera budgeten, som regeringen
gjort, torde även kunna betecknas som en av orsakerna till
konjunkturavmattningen, även om den utjämning av inkomst- och
utgiftssidan, som eftersträvas, å andra sidan påverkat
utvecklingen i motsatt riktning, i det att förtroendet för det
statsfinansiella läget stärkts. Budgeten för 1935/36 visade ett underskott på
1 det närmaste 4 Vz miljarder dollar och för 1936/37 på omkring
2 3A miljarder dollar. Det är sålunda betydande belopp, som
genom offentliga utgifter pumpats ut i marknaden. Då budgeten
under det löpande året ur allmänt ekonomisk, om än icke ur
statsfinansiell, synpunkt måste anses såsom i stort sett
balanserad, har den stimulans för näringslivet, som underbalanseringen
utgjort, plötsligt upphört.
735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
