Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kommunalreformen i städerna — ett sjuttiofemsårsminne. Av Nils Herlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Herlitz
,sina hantverkarna icke kunde göra sig gällande på samma sätt
som i borgarsamhället. Om fyrkslcalans herravälde i
kommunalförvaltningen skall här intet allmänt omdöme fällas. Var tid
skall dömas med sina mått, och sker det, får det helt visst
erkännas, att de fyrkvalda stadsfullmäktige mångenstädes utfört ett
mycket nyttigt arbete, som icke präglats av obehöriga
klassyn-punkter. Med den utveckling vårt samhälle genomgick under det
första halvseklet av stadsfullmäktigeinstitutionens tillvaro, måste
emellertid fyrkskalan alltmera framträda som en anomali; det
var naturligt, att den 1909 väsentligt modifierades för att nio år
senare lielt avskaffas. Det betydde en omvälvning i städernas
styrelse som väl kan jämföras med den som inträffat 1862.
Också ur en annan synpunkt måste den ordning, som skapades
1862, numera för oss framstå som i viss mån präglat av en gången
tids åskådningar. Den innebar att den lokala samhörigheten,
grannelaget, skulle betyda allt, men sambandet med klass- och
yrkesbröder intet. Vi leva i en tid, då kommunikationsväsendets
utveckling skapat möjligheter för andra former av folklig
självstyrelse än den som hänför sig till en viss ort. Och bland sådana
sammanslutningar rned en vidare verkningskrets, som fått
uppgifter att fylla inom den offentliga förvaltningen, märka vi just
sådana yrkeskorporationer, som påminna oss om gamla tiders
borgerskap: fackföreningarna i arbetslöshetspolitiken, jordbrukets
organisationer i jordbrukshjälpen o. s. v. Nutidens problem i
avseende på dessa, organisationers förhållande till samhället äro
desamma som förr i tiden, då det gällde att göra borgerskapets
yrkessammanslutningar, som egentligen voro till för sina
medlemmars egna intressen, till redskap för samhällsarbetet. Då vår
tids yrkeskorporationer tagas i anspråk för det samhälleliga
arbetet, innebär det att den uråldriga svenska självstyrelsen finner
nya verksamhetsformer, spränger den trånga lokala ram, vari
den fordom var hänvisad att verka. Men ingalunda betyder det,
att den lokalt bestämda självstyrelsen skulle blivit av mindre
betydelse än förr. Så underbar och så omvälvande är icke den
moderna teknikens utveckling, att den förmår upphäva den eviga
lag, som gör oss människor beroende av våra grannar och i första
rummet hänvisar oss till samarbete och samförstånd med dem.
Vill man med några få ord beskriva den maktställning, som
tillades de 1863 nyinrättade stadsfullmäktige, kan man säga, att
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
