Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Utrikesnämnd eller utrikesutskott? Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Lagerroth
som ovan betecknats som reservationer, ha två gånger om visat
sig expansiva och det på tillskyndan av det parti, som det
närmast tillkommit att slå vakt om konstitutionalismens principer.
Första gången något sådan inträffade var under Karl
Johanstiden, då liberalerna, inspirerade av den för sina »brittiska»
sympatier kände F. B. von Schwerin, sökte till det trontal,
konungen håller vid riksdagens öppnande, anknyta en adressdebatt,
varunder »ministärens» politik skulle efter stora linjer kritiseras
av »oppositionen». De skiftande försöken ebbade efter hand ut,
då man kom till insikt om att kritiken med hänsyn till att trontalet
icke är kontrasignerat skulle rättsligt sett rikta sig mot konungens
person och därigenom arbeta det personliga regementet i
händerna. I bästa fall skulle den föregripa den omsorgsfulla
granskning av regeringens åtgärder, RF § 107 ålagt
konstitutionsutskottet. Försöken att på sådant sätt utbygga den tillsynes menlösa
§ 26, nu § 34, i riksdagsordningen omnämnes här allenast för att
ge nödig relief åt vad i vår tid inträffat.
Vid 1916 års riksdag väcktes av socialdemokrater förslag om
utökande av våra ständiga utskott med ett utrikesutskott.
Naturligt nog uppfattade högern genast en sådan institution som en
gengångare från frihetstiden ocli sade resolut nej. De liberala
åter, vilkas ledare presiderade i konstitutionsutskottet, sökte sig,
strax åtföljda även av det socialdemokratiska partiet, fram på en
reformlinje, som öppnade möjligheter att med desavouerande av
ett tidevarv, de sällan våga erkänna sin frändskap med, skapa
något som på en gång var nytt och bevarade kontinuiteten med
vad som redan fanns. Hemliga utskottet skulle i det väsentliga
bevaras men under ett namn, som bättre än det gamla markerade
skillnaden mellan den konsultativa delegationstyp, det företrädde,
ocli de utredande utskotten, exempelvis förtroendenämnd.
Fortfarande skulle det förhandla under konungens personliga ledning.
Skillnaden mellan hemliga utskottet och dess arvtagare skulle
väsentligen bestå däri, att medan det förra blott tillsattes, när
konungen så önskade, och kunde sysselsättas med vilka hemliga
ärenden som helst, som icke hörde under ständigt utskott, den
senare skulle utses vid varje riksdag men — antingen det skedde
vid eller mellan riksmötena — blott lägga hand vid utrikesärenden.
Som bekant blev det detta program, som omsider tog gestalt i
våra grundlagars bestämmelser om utrikesnämnden. Lanserade
av män, hos vilka en fientlig inställning till det personliga
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
