Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Behandlingen av Sveriges ekonomiska historia för skolungdom och utländsk publik. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
en sådan framställning-. Genom en serie teckningar av samma slag
skulle det nuvarande tillståndet ha stått historiskt förklarat, just så
soin programmet har åsyftat, medan framställningen av medeltiden
nu hänger i luften.
Det förhåller sig på samma sätt med de i det följande insprängda
kapitlen, särskilt så till vida att deras placering förefaller alldeles
planlös. Så t. ex. framställes adelns liv på en dryg sida (s. 86 f.)
under Johan III:s regering, böndernas däremot på Karl IX :s tid,
alldeles som om icke adel och bönder hade levat vid varandras sida
under bägge dessa regeringar. Uppgiften måste vara att visa de
olika näringarnas och samhällsklassernas tillvaro och karaktär som
delar av ett gemensamt helt, vilket nästan genomgående saknas för
tiden efter medeltidens slut. Ibland tar sig denna planlöshet nästan
oförklarliga uttryck. Så t. ex. omtalas under den medeltida
bergshanteringen (s. 62) koppar- och silverbrytningen, medan
järnhanteringen fullständigt förbigås, trots att järn och koppar på ett
annat ställe (s. 42) omtalas bland de varor lianseaterna köpte i Sverige
— en tänkande lärjunge bör undra var järnet då kom ifrån och vart
silvret tog vägen. Det ligger nästan i sakens natur att författaren
har aktat sig att behandla den politiska historien lika godtyckligt.
De starka vågrörelserna i svenska folkets välstånd genom
århundradena förbigås så gott som fullständigt. Framställningen av Gustaf
Vasas inre styrelse (s. 79) tar ej med ett ord sikte på den välmåga
folket åtnjöt under hans starka spira; lika litet omtalas betrycket
och nedgången under 1600-talets större del eller den starka höjningen
under den fredliga delen av Karl XI:s regering, o. s. v. Till det
ur denna synpunkt mest betecknande hör, att 1772/73 års hungersnöd,
då det dog 75,000 människor fler än som föddes — den svåraste
hem-sökelse vår med 1750 påbörjade officiella befolkningsstatistik
redovisar — ej omtalas med ett ord; förklaringen kan icke vara någon
annan än att denna hungersnöd var utan politisk betydelse. Jag
skall ej nu diskutera, huruvida diagram — exempelvis över
befolkningsutvecklingen — vore ett ändamålsenligt åskådningsmaterial för
nutida skolungdom.
Också urvalet av fakta är i stor utsträckning missledande, om
man vill orientera hithörande delar av framställningen efter
ekonomiska och sociala synpunkter. Betänkligast är därvid kanske den
trycksida (s. 154 f.) som ägnas åt Jonas Alströmer. Om
frihetsmanufakturerna över huvud lia förtjänat så stort utrymme, vilket
förefaller mig tvivelaktigt, så borde det icke lia ägnats åt Alströmer
utan åt industrien i Stockholm och Norrköping; ty Alströmers roll
var nästan helt och hållet politisk, i manufakturernas utveckling
har han icke gjort någon insats av nämnvärd vikt, och detta faktum
har varit känt i över femtio år.
I stället saknas fullständigt i boken en sådan man som Rutger
Maclean, trots att han genom enskiftets genomförande på sitt stora
gods i Skåne var banbrytaren för skiftesväsendet och därmed för
uppryckningen av den utan ali jämförelse viktigaste näringen, jord-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
