Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 20 jan. 1938 - Valen i Sovjetunionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor-
veta, vad de liava att rösta på, men valapparaten sattes lika fullt i
gång. I alla sovjetrepublikerna höllos flammande valtal, och
tidningspressen togs helt i valpropagandans tjänst. Under valkampanjen voro
alla utrikespolitiska nyheter nerskurna till ett minimum för att ge
plats åt vidlyftiga mötesreferat från den politiska fronten.
Arbetarorganisationer och kommunistiska sammanslutningar ha nominerat
kandidater till det nyinrättade Högsta rådet, och alla ha tävlat om
att främst få nominera »den store ledaren», Stalin. Ibland synes
man icke ha tagit nomineringen alltför allvarligt. Sovjetunionens
»hjältar» ha föreslagits på ett stort antal platser, ocli om folket hade
fått nominera i fred, skulle kanske Högsta rådet till stor del
kommit att bestå av hjältar från Ishavet, stratosfärflygare,
fallskärmshoppare och framstående författare och skådespelare. En mild,
osynlig hand, som är allestädes närvarande i Ryssland, har emellertid
ordnat det så, att dessa yrkeskategorier kommit med i lämpliga
proportioner i det nya rådet, som har icke mindre än 1,148
medlemmar (varav 855 äro kommunister och 288 äro partilösa). Antalet
kvinnliga medlemmar uppgår till 184 inot 959 män, vilket är ett
ganska anmärkningsvärt förhållande för den demokratiska
idealstaten Sovjet; likväl var kvinnornas antal i den nu avskaffade allryska
kongressen absolut och relativt än större.
Valpropagandan har ur icke-sovjetrysk synpunkt ibland tagit
ganska groteska former. Stalinkulten har nått ännu längre än
tillförne, om man skall döma efter den sovjetryska pressens referat
från valmötena. Avslutningsorden i Molotovs valtal den 8
december kunna anföras som typiska för den segervissa stämningen i det
härskande partiet: »Vi måste genomföra valet till det Högsta rådet
så, att det röda ljuset från Kremls stjärnor lyser ännu klarare för
Sovjetunionens arbetare, och så att vårt parti och kamrat Stalin
med en mun kunna säga om dessa val — Bra gjort!» Så följer
pressens kommentarer till Molotovs tal: »Stormande applåder som
icke vilja taga slut, och som övergå till ovationer. Alla resa sig
upp. Det hörs rop: Leve den leninistiska-stalinistiska
centralkommittén! Hurra! Folkens store ledare, kamrat Stalin, leve! Hurra!
Leve kandidaten till det Högsta rådet, kamrat Molotov! Hurra! Leve
blocket kommunister-partilösa i valen! — Kamrater! Alla till
valurnorna! Hurra!» Att stämningen varit hög är det inget tvivel om,
och de segrar som vunnos den 12 december ha säkerligen ytterligare
bättrat på den. Valdagen blev, för att tala med Stalin själv, en
verklig festdag för folket.
Valsamverkan ägde rum mellan kommunister (ett ringa fåtal)
och de partilösa (folkets stora flertal) genom en blockbildning, som
kallades kommunisternas och de partilösas block (blok kommunistov
i bezpartijnych).
Delvis på grund av att rösträttsåldern är så låg som 18 år var
antalet röstberättigade i hela Sovjetunionen mycket högt, icke
mindre än 94,138,159, varav 91,113,153 röstade. Deltagandet i valet var
alltså 96,8 %, vilket får anses vara ett glänsande resultat. Högst
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
