Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De obotfärdigas förhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialdemokratiska parti öppet deklarerar sina avsikter att med legala medel
uppnå detta sitt syfte. I den svenska historiens revolutioner ha
revolutionärerna själva alltid varit ytterst angelägna att betona
att de rört sig inom lagens råmärken. Motionen avser icke heller
någonting annat än att hindra, att en tillfällig maktinnehavare
med kungliga förordningar och vanlig lagstiftning genomför en
fullständig omvälvning av vårt samhällsliv. Genom att kräva, att
en sådan endast skall kunna ske genom grundlagstiftning, fordrar
man för det första, att folket i val skall få göra sin röst hörd, för
det andra att den grundligare prövning skall föregå avgörandet,
som ligger däri, att tvenne riksdagars beslut äro nödvändiga. När
vår nuvarande rättsordning bereder dessa extra garantier för så
tämligen likgiltiga ting som frågorna om statsrådens rang etc., så
synes det rimligt, att samhällsordningens rättsliga grundvalar icke
erhålla ett mindre skydd.
Liberala ledareförfattare ha skyndat sig förklara, att ingen
grundlagstiftning kan skydda ett samhälle mot revolutionärt våld.
En tidning har i detta sammanhang föraktfullt talat om
»pappersparagrafer». Ja, naturligtvis äro alla paragrafer i viss mening
»pappersparagrafer». Men när har en lagstiftare resignerat inför
ett sådant betraktelsesätt? Och skulle icke samma snillrika
anmärkning kunna riktas mot varje försök att på lagstiftningens väg
trygga samhällets rättsordning? Icke desto mindre har det
svenska rättssamhället byggts upp under den hypotesen — vilken
i stort sett visat sig hållbar — att lagar och grundlagar skola
respekteras. Vare det nog sagt, att den i högermotionen anvisade
grundlagstiftningen icke avser att vara ett hinder mot
revolutionärt våld men väl ett skydd mot antidemokratiska
improvisationer, som i form av kungliga förordningar och enkel lagstiftning
åsyfta att i grunden förvandla vårt samhälle.
Andra kritiker ha anmärkt, att ett inskrivande i grundlagen av
förenings-, församlings-, yttrande- och religionsfriheten samt den
personliga äganderätten icke skulle innebära något annat än
allmänna direktiv för lagstiftningen och att detaljbestämmelserna i
denna sistnämnda alltid skulle bliva avgörande. Dessa kritiker ha
icke gjort sig besväret observera, att motionen uttryckligen
förutsätter, att de önskade grundlagsstadgandena skola ha bindande
verkan. Det nuvarande samhällets grundläggande principer skola,
enligt motionärernas yrkande, införas och bestämmas »på sådant
sätt, att de icke kunna åsidosättas utan en ändring av svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
