- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
83

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - De obotfärdigas förhinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Statsministern har i ett tal i Göteborg förklarat, att han icke
har någonting att invända mot högerns motion — utom
naturligtvis när det gäller äganderätten. Så har man då fått ett klart
besked från den svenska socialdemokratiens ledare, att han icke
vill giva den personliga äganderätten ens det skydd, som dess
grundlagsfästande skulle innebära. Han vill förbehålla sig rätten
att med kort frist och utan vädjan till valmanskåren göra intrång
även på denna väsentliga punkt. Och han synes kunna påräkna
folkpartiets åtminstone indirekta stöd och sympatier. Ja, dess
motstånd kommer att resas även mot ett grundlagsfästande av de
övriga principer, som motionen aktualiserat — om man vågar
döma av presskommentarerna.

Ett tillägg är måhända nödvändigt att göra. Nutida borgerlig
och konservativ livssyn kan naturligtvis icke blott ha
människornas fri- och rättigheter för ögonen. I lika hög grad måste den
vara genomträngd av pliktbud. Människornas skyldigheter att
tjäna samhället, att underordna sig gemensamma intressen och
fylla solidariska förpliktelser äro icke mindre bjudande nu än
tillförene. Att i grundlagen inskärpa några av de viktigaste
medborgarplikterna, i syfte att därmed påverka rättsmedvetandet och
höja samhällsmoralen, kunde förvisso vara värt att överväga i
samband med ett inskrivande av ett starkare konstitutionellt
skydd för vissa rättigheter. Men problemet är uppenbarligen icke
alldeles detsamma i de bägge fallen. I ett frihetssamhälle är
pliktuppfyllelsen främst en fråga om administration och
rättsskipning men de bärande frihetsrättigheternas garanterande ett
konstitutionellt spörsmål.

*



Den engelske politikern Arthur J. Balfour, som själv var känslig
för liberala tänkesätt och vid olika tillfällen samarbetade med
liberala fraktioner, skrev en gång ett pessimistiskt ord om »this
slippery whig, whom it is so difficult to differ from, and so
impossible to act with». Det skall snart visa sig, om svensk höger
och svensk liberalism kunna samverka i sina strävanden att
befästa det borgerliga samhället. Kan icke ett sådant samarbete
komma till stånd, då minskas för visso möjligheterna att
upprätthålla ett samhälle, som väsentligen skapats genom konservativa
och liberala krafter och som de båda meningsriktningarna ha ett
gemensamt intresse att konservera och liberalisera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free