Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gymnasiets problem. Av Ingemar Düring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har medfört en väldig tillströmning av lärjungar, som bekant
visst inte blott de läsbegåvade. Massor av ungdom ha genom
exemplets makt lockats från praktisk verksamhet till att ägna
sig åt teoretiska studier. Denna utveckling är en väsentlig
anledning till 1) bristen på yrkesutbildat folk på många områden,
2) överflödet på arbetssökande till de s. k. intellektuella yrkena,
3) den sjunkande kvalitén på gymnasiets elevmaterial. Den stora
skaran av medelmåttor har förvärrat situationen för
begåvningarna, under skoltiden därigenom att undervisningen med
naturnödvändighet måste ligga på klassens medelnivå, efter examen
genom en fördärvbringade — i detta fall icke samhällsnyttig —
konkurrens och därav följande starkt beskurna
utkomstmöjligheter och olyckliga verkningar i befolkningspolitiskt hänseende.
Önskemålet är att å ena sidan tillförsäkra den verkligt
studiebegåvade ungdomen möjlighet att åtnjuta gymnasieundervisning,
å andra sidan att snarast möjligt länka in de övrigas utbildning
i praktisk riktning.
Vägen är statsstipendier, ej nya läroverk. Jag känner fall vid
landsortsläroverken med både tre- och fyraårigt latingymnasium,
där det sammanlagda elevantalet i de sju klassavdelningarna
understigit 70, och där sålunda den oviga organisationen medfört
en merutgift motsvarande kostnaderna för en lärartjänst.
Stipendier vore i sådana fall vida billigare. Jag tror att en
jämförelse mellan de kostnader, staten skulle ådraga sig genom att
bekosta inackorderingen ett skolår för samtliga de lärjungar, som
bevisligen ha direkt social fördel av att välja det treåriga
gymnasiet, och kostnaderna för den treåriga organisationen i dess
helhet skulle lämna överraskande resultat. Därtill kommer att
transportmedlen avsevärt vidgat läroverksorternas uppland.
Det talas nu om planer på väldiga anslag för skolfrukost åt alla
Sveriges barn. Man skulle önska en tiondel av den summa, som
nämnts i detta sammanhang, fördelad i form av studiestipendier
till den fattiga begåvade ungdomen; utdelningen kunde ske efter
i stort sett samma principer som arvsfondsstipendierna.
Det fyraåriga gymnasiet bör uppdelas på tre huvudlinjer, en
latinlinje, en nyspråklig linje och en reallinje. Därjämte bör en
ny påbyggnad till realexamen i form av »praktiska
gymnasielinjer» organiseras; studentexamenssakkunnige ha framlagt ett
starkt motiverat förslag till utredning av denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
