Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - »Behandlingen av Sveriges ekonomiska istoria» — ett genmäle. Av C. F. Palmstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
författarna om hjärtat att framhäva alla beröringspunkter mellan
svensk och anglosachsisk historia alltifrån den yngre stenåldern till
våra dagars politiska och kulturella vänskapsband. Flera exempel
kunde även nämnas på att Sverige därvid ingalunda ensidigt
utmålats som den blott mottagande parten. I motsats till professor
Heck-scher ha andra auktoriteter — bl. a. professor Trevelyan i The Times’
Literary Supplement 1934 — funnit detta sätt att göra
»kulturpropaganda» fruktbart.
Professor Heckschers kritik inskränkes ej till det
ekonomiskt-historiska innehållet. »Uppgiften om det beroende vari Then
Swän-ska Argus stod till Spectator och Tatler, framkommer», klagar han,
»fastän det redan för fyrtio år sedan visats att förebilden i främsta
rummet var holländsk.» Gå vi till Schiick och Warburgs Illustrerade
svenska litteraturhistoria av 1927, som ligger till grund för
uppgiften, så läsa vi att Dalins artiklar i Argus till största delen voro
översättningar eller bearbetningar av artiklar i Spectator, Tatler,
Guardian, Der Patriot och Le Misantrope; typerna i Argus räknas
upp, och man utbrister: »vi känna igen sällskapet från Spectator».
Såsom »fantastiskt» förbigår professor Heckscher vidare försöket
(s. 397) att finna orsaken till födelsetalets stigande under 1800-talets
två andra decennier (jag beklagar att några av de sparsamma
sifferuppgifterna här blivit felaktiga): »an earlier and möre fundamental
(cause) is to be found in the Enclosux-es Act wliicli had revolutionized
agriculture during the latter part of the 18th century», heter det.
Källan är Gustav Sundbärgs klassiska »Statistisk historik över
Sverige sedan 1750», som i lättnaderna för jordstyckningen ser en
orsak till den kraftiga folkökningen under åren 1749—1761. »Påpekas
må», heter det där (s. 59), »att storskiftet ... sprängde de gamla
byalagen och därmed i Sveriges bela kulturhistoria blev av en betydelse,
som ännu endast sällan fullt uppskattas. Otvivelaktigt har
skiftesverket även främjat folkökningen, d. v. s. ökningen av
jordbruksbefolkningen ... Längre fram visade sig, att det befrämjade också
inflyttningen till städerna.» Å s. 236 i undertecknads arbete säges
ingalunda att skiftesverket redan under 1700-talet skulle medfört
massinströmning till städerna. Ordagrant står: »The greater facility
in forming new properties resulted, in due course, in a great increase
in the population and a wholesale immigration from the country into
the towns...» (jfr Sundbärg, s. 132 och 143).
Undertecknad, som av utrymmesskäl måste nöja sig med dessa
påpekanden, är livligt medveten om bristerna i sitt avsnitt vilka
främst torde utgöras av alltför summariska formuleringar. Borde
dock ej ett försök att i sammanhängande linje skissera gången av
Sveriges ekonomiska ocli sociala utveckling från förra seklets början
till åren efter världskriget ha förtjänat mer än ett letande efter
felaktigheter?
C. F. Palmstierna.
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
